Fråga:
Hej!
Jag jobbar som skolsköterska på gymnasiet. I mitt jobb ingår det att ha hälsosamtal med elever i årskurs 1 (eleverna är då ca 16 år). I samband med detta får eleverna fylla i ett frågeformulär som handlar om livsstil och hälsa. Detta formulär är sekretessbelagt. En av frågorna lyder: ”Använder du hasch eller andra droger?”. Hur hanterar jag ett ja – svar? Ska jag bryta sekretessen och informera föräldrar och rektor? Jag har gjort så men vet inte om jag har brutit mot sekretessen då.
Svar:
(Svaret uppdaterat 2019-08-02)
Hej,
Skulle en elev som inte är myndig informera någon i skolan om att hen använder narkotika så finns för det första en anmälningsplikt till socialnämnden. Bestämmelsen gäller lika starkt för elevhälsans medicinska insats som för alla andra anställda i skolan. Och hemmet ska informeras om misstanken, med stöd av bl.a. föräldrabalkens bestämmelser i FB 6:11. Däremot gäller sekretess mot rektor, lärare och elevhälsans kurator, psykolog och de som utför specialpedagogiska insatser, eftersom elevhälsans medicinska insats är en egen och självständig verksamhetsgren i skolan.
Jag kan ha vissa synpunkter om att en fråga av detta slag finns med i frågeformuläret. De flesta elever har sannolikt ingen aning om anmälningspliktens styrka, d.v.s. att en uppgift om drogmissbruk måste anmälas. Visste man det skulle uppgiften ju i de allra flesta fall inte lämnas. Rimligare vore att denna uppgift framkom på annat sätt – i ett samtal med eleven eller genom uppgifter från kamrater om drogmissbruket, uppgifter som därefter ledde fram till ett samtal med eleven.
Skulle eleven svara att hen använt droger vid enstaka tillfälle och långt tillbaka i tiden vill jag inte kategoriskt hävda att en anmälan måste göras. Anmälningsplikt enligt SoL 14:1 finns ju när någon som arbetar med barn får kännedom eller misstänker att barnet far illa. Det är därför rimligt att man, då misstanke finns om drogmissbruk, tar ett samtal med eleven innan anmälan görs. Ibland kan det t.o.m. vara så att en elev säger eller skriver något som inte stämmer, t.ex. för att väcka uppmärksamhet.
JO har i flera fall bedömt att skolpersonal har brustit då en anmälan inte gjorts till socialnämnden när misstanke fanns om att en elev använde narkotika. Ett fall gällde en gymnasieelev i Dalarna. JO uttalade här att vårdnadshavaren skulle kontaktas och anmälan göras till socialnämnden redan vid misstanke om att hon använde droger, inte först när urinprovet flera månader senare visade detta. I en annan anmälan till JO, som jag själv gjorde med anledning av B:s kommuns handlingsprogram mot droger vid misstanke om drogmissbruk (JO 3273-2002), uttalade JO följande:
” JO brukar vara återhållsam med att uttala sig i sådana bedömningsfrågor (om när anmälan ska göras, min anm.). Enligt min uppfattning torde det dock som regel kunna hävdas att anmälningsskyldighet föreligger redan när det har kommit fram sådana uppgifter gällande misstanke om missbruk som man inte utan vidare kan bortse från. Om en misstanke aktualiserar frågan om urinprovstagning torde misstanken sålunda som regel få förutsättas vara så stark att anmälningsskyldighet inträder redan innan provtagningen ägt rum.”
När en elev fyllt 18 finns ingen vårdnadshavare. Då får hemmet inte kontaktas inför eller vid en anmälan. Men den kontakten kan socialnämndens personal vid behov och utan sekretesshinder ta vid en inledd utredning för att fullgöra sin egen verksamhet med stöd av offentlighets- och sekretesslagen 10:2.
Hälsningar från Staffan
