Fråga:
Hej,
Vi köpte dina e-böcker för att bli bättre på att dokumentera åtgärdsprogram, då Skolinspektionen riktat kritik mot oss i det arbetet. Vi får tillbaka att vi ska skriva in betygskriterier, eller snarare ” Se till att det i besluten om anpassad studiegång framgår de avvikelser som görs från den timplan, de ämnen och mål som annars gäller för utbildningen samt motivering för sådana avvikelser. (3 kap. 12 § skollagen).”
Min tolkning i deras beslut är att det inte nödvändigtvis behöver stå vilka betygskriterier som man ska jobba med, snarare att det rör till exempel ”syftet med utbildning inom skolväsendet” (3 kap. 4 § Skollagen). Utifrån de skrifter vi har köpt från dig upplever jag att din tolkning är densamma, eller vilken är din tolkning?
Tacksam för svar!
Ida
Svar:
Hej Ida,
och tack för din fråga.
Jag vill börja med att klargöra att våra skolmyndigheter kortfattat har tre olika uppdrag. Skolverket normerar vad vi ska, bör eller kan göra utifrån våra styrdokument. Specialpedagogiska skolmyndigheten informerar om hur vi kan stödja elever (oavsett funktionsförmåga) att kunna nå målen. Skolinspektionen granskar att våra verksamheter lever upp till bestämmelserna i styrdokumenten. Ibland informerar skolor mig om att Skolinspektionen har tolkat regler på ett mer strikt sätt än vad våra styrdokument och Skolverket anger.
Det är många som berättar att Skolinspektionen under de senaste fem åren har gjort nedslag på skolornas dokumentation, exempelvis det särskilda stödet i åtgärdsprogram. Det gäller särskilt hur vi ska dokumentera de särskilt ingripande formerna av särskilt stöd på ett juridiskt korrekt sätt. De särskilt ingripande formerna inom grundskolan är anpassad studiegång, enskild undervisning och särskild undervisningsgrupp men även distansundervisning som särskilt stöd. Skälet till att Skolinspektionen har skärp dessa krav kommer sannolikt från Prop. 2016/17:143 s. 38 men låt oss titta närmare på vad skollagen och Skolverkets nya kommentarer till de allmänna råden anger kring det du efterfrågar;
I 3 kap. 12§ skollagen som handlar om anpassad studiegång anges inga krav på hur vi exakt ska dokumentera detta i åtgärdsprogram. Däremot skärpes texten utifrån Prop. 2016/17: 43 dvs att ”Rektorn ansvarar för att en elev med anpassad studiegång får en utbildning som så långt det är möjligt är likvärdig med övrig utbildning i den aktuella skolformen.”
I Skolverkets Kommentarer till de allmänna råden om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram (2022) https://www.skolverket.se/getFile?file=10021 anges på sidan 7 att de allmänna råden är rekommendationer om hur verksamheterna kan eller bör arbeta för att uppfylla kraven i bestämmelserna. I avsnitt 6 ”Åtgärdsprogrammets utformning” finns ett allmänt råd som anger ”Rektor bör säkerhetsställa att ett beslut om särskild undervisningsgrupp, enskild undervisning eller anpassad studiegång inte omfattar fler ämnen eller längre tidsperiod än nödvändigt.” Efter råden kommer kommentarer som ska vara ett stöd i hur vi kan tolka de allmänna råden. Där finns en mer utförligt text (även den med hänvisning till Prop. 2016/17:143 s. 38): ”Ett beslut om anpassad studiegång i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan innebär för en enskild elev avvikelser från den timplan och undervisningstid samt de ämnen och de mål som annars gäller för utbildningen. Åtgärden anpassad studiegång får endast sättas in när annat stöd för eleven inte kan tillgodose elevens behov. Med detta följer att möjligheten till anpassad studiegång måste användas med stor försiktighet och att ingreppet i elevens utbildning inte görs i en större omfattning än vad som krävs för att eleven ska ha förutsättningar att delta i skolarbetet. Då ett beslut om anpassad studiegång även kan omfatta en del av ett ämne är det viktigt att avvikelserna inte är mer omfattande än nödvändigt och att det noga övervägs vilka delar av ett ämne som det är lämpligt att göra avvikelser ifrån. Om eleven kan delta i åtminstone delar av undervisningen i ett ämne ökar elevens förutsättningar att i ett senare skede åter delta i undervisningen eller att kunna göra en prövning och därmed få ett betyg i ämnet. Anpassad studiegång kan i vissa situationer vara en nödvändig åtgärd för att exempelvis göra det möjligt för en elev att koncentrera sig på ett mindre antal ämnen och få ett godkänt betyg i dessa. Samtidigt som detta kan vara en nödvändig åtgärd, kan det leda till att eleven inte blir behörig till gymnasieskolans nationella program. Den anpassade studiegången ska, för elever i grundskolan, specialskolan och sameskolan, utformas så att eleven så långt som möjligt får förutsättningar att nå sådan behörighet. Det är därför viktigt att rektorn gör en prioritering av vilka ämnen som eleven ska koncentrera sig på.”
De ord och rader som jag har skrivit i fet stil skulle kunna medföra att vi bör dokumentera de avvikelser som rektor beslutar gällande timplanen, ämnen och målen men det står inte att vi måste dokumentera dessa delar detaljerat. Jag kan inte heller utläsa detta i Prop. 2016/17: 43.
För att stödja skolor att dokumentera de särskilt ingripande formerna av särskilt stöd korrekt juridiskt korrekt (så långt jag är kapabel att förstå) har jag en bilaga i mina fyra e-böcker som riktar sig till den obligatoriska skolan där konkreta exempel finns. Vi bör hänvisa till skollagskapitlen och paragraferna, ha med en särskild motivering samt ange avvikelserna från timplanen. Jag skriver in två exempel här också:
Exempel 1 – Åtgärd: Anpassad studiegång enligt 3 kap. 12 § skollagen
Särskild motivering: Behov av utökad timplan i svenska, matematik och engelska för att kunna söka in på ett nationellt gymnasieprogram. Tiden tas från kemi, fysik och biologi (40 min/ämne).
Beslutet om åtgärden kan överklagas särskilt enligt 28 kap. 16 § skollagen.
Omfattning i tid: 120 min/vecka
Ansvarig för åtgärden: Hemskolans rektor Inga Persson.
Exempel 2: Åtgärd B: Anpassad studiegång enligt 3 kap. 12 § skollagen
Särskild motivering: Eleven är i behov av förkortade skoldagar för att motiveras att kunna komma till skolan och för att klara av att delta i undervisningen. Eleven är behov av samma tider varje dag kl. 9-13, samt att då känna delaktighet i samma ämnen som klassen har trots att det påverkar timplanen i många ämnen.
Beslutet om åtgärden kan överklagas särskilt enligt 28 kap. 16 § skollagen. Omfattning i tid: Eleven går miste om XX min undervisning/vecka under åtta veckor. Därefter utvärderas insatsen för att öka undervisningstiden stegvis.
Ansvarig för åtgärden: Rektor Inga Persson.
Soliga hälsningar
Gudrun Löwendahl Björkman