Fråga:
Hej Gudrun,
Vi har en fråga som vi återkommer till på vår skola: vi har sedan denna termin gjort en omorganisation på skolan, som innebär att vi lagt alla klasser i varje årskurs på samma vinge. Detta har öppnat upp möjligheten att göra mindre grupper, t.ex. att styra upp en liten mattegrupp för de elever som behöver mer stöd – INOM arbetslagets organisation. Vår fråga är om de elever som innan omorganisationen hade ett ÅP, men som nu har bättre möjlighet att mötas upp INOM arbetslaget, ÄNDÅ skall ha ett ÅP för att liksom säkerställa att gruppkonstellationen/resurserna inte förändras till den aktuella elevens nackdel?
Alltså på något sätt en fråga kring distinktionen ledning och stimulans/grupporganisationen kontra särskilt stöd. Oerhört tacksamma för input!
PS: i dagsläget når de aktuella eleverna ännu inte målen, men vi ser en progression. Det finns aspekter i det nuvarande sättet att arbeta som vi ser som positiva och som gynnar kunskapsutvecklingen.
Med vänlig hälsning/Sara
Svar:
Hej Sara,
ni skulle kunna få olika svar på denna fråga beroende på vem som besvarar den dvs här behöver ni tänka klokt och konkret (som jag redan förstår att ni gör eftersom du lyfter upp att det inte ska bli till nackdel för eleven). Ert stöd kan vara olika saker för olika elever vilket jag exemplifierar lite längst ner i svaret.
Alltid när vi ställs inför ett dilemma eller en svår fråga så fokusera på en elev i taget och gå tillbaka till syftet:
A) Vad är syftet med att behålla åtgärdsprogrammet för just denna elev?
Svaren kanske blir:
1) Det skulle trygga vårdnadshavarna att deras barn verkligen får det stöd som hen är i behov av och som framkom tydligt i utredningen av särskilt stöd.
2) Det känns viktigt eftersom vi bedömer att denna elev sannolikt kommer att behöva mer omfattande stöd i olika åtgärder och stödet kommer nog behövas mer varaktigt.
3) Det känns viktigt eftersom eleven kommer att byta stadium/lärare/skola efter sommaren och det är viktigt att vi inte tappar bort betydelsefull information som finns i utredningen, åtgärdsprogrammen och utvärderingarna…eller
4) Vi ser inte direkt någon vinning med att behålla åtgärdsprogrammet för någon part.
B) Vilken part skulle gynnas av att vi avslutade åtgärdsprogrammet och istället skrev in insatsen som en form av extra anpassningar?
Svaren kanske blir:
1) Lärarna och specialläraren skulle vinna tid på mindre dokumentation och administration, tid som skulle kunna läggas på direkt elevstöd istället och vi tror inte att det skulle bli någon nackdel för eleven eller vårdnadshavarna.
2) Det fungerar så bra för eleven på det sätt som vi nu gör dvs som en form av extra anpassning, eleven har en så pass fin progression så vi tror att eleven bara kommer behöva det här stödet under ytterligare några månader eller
3) Kanske något helt annat svar.
Insatsen kan vara olika saker för olika elever
För elev A finns en utredning av elevens behov av särskilt stöd. I utredningens andra del dvs. i den pedagogiska bedömningen framkommer att eleven är i behov av mer omfattande och varaktigt behov av matematikstöd. Då kan detta stå med som en åtgärd i åtgärdsprogram. Ex. Åtgärd: Matematikstöd (och sedan konkretiserar ni i en mening vad det stödet handlar om, så att åtgärden är kortsiktig och utvärderingsbar). Omfattning: 3 X 40 minuter/vecka. Ansvarig: Resurslärare Julia Svensson.
För eleven B finns ingen utredning av elevs behov av särskilt stöd. Här bedömer skolan att det bör räcka med matematikstöd 2 X 40 min/vecka under några månader. Eleven B går tillsammans med eleven A till resursläraren/matematikläraren men för eleven B räknas då detta som en extra anpassning.
För eleven C finns inga som helst svårigheter i matematik, tvärtom. Eleven C presterar bra i matematiken, men tycker om att få gå med till resursläraren/matematikläraren vilket också föräldrarna är positiva till. Eleven C har en god inverkan på arbetsmotivationen för både elev A och B så även skolan ser fördelar med att C går 2 X 40 min per vecka till resursläraren under en termin. För eleven C är detta ”stöd” varken särskilt stöd eller extra anpassning utan en form av ledning och stimulans.
Eleven D har en teoretisk särbegåvning inom bl.a. matematik. Klassläraren bedriver en god differentierad undervisning med klassen där eleven D ges möjlighet både till acceleration och till fördjupning inom mer avancerade moment. Eleven D får också möjlighet att komma till resursläraren/matematikläraren några pass i veckan för att få spetsundervisning. Inte heller för eleven D är denna insats en form av extra anpassningar eller särskilt stöd, utan en form av extra utmaningar.
Jag passar på att tacka er och alla andra för allt värdefullt arbete som ni har gjort för så många elever och vårdnadshavare under 2022. Er värme och entusiasm värmer många själar i vårt land.
Önskar er alla en fridfull och
God Jul och Gott Nytt år.
Ju(v)liga hälsningar
Gudrun Löwendahl Björkman
