Fråga:
Hej,
Vi har ett par frågor angående elever på individuellt program på gymnasiet som avser elever med svåra fysiska funktionsnedsättningar och svår IF som inte orkar vara hela dagar i skolan.
- Krävs ÅP?
- Hur skall dessa formuleras då man inte kan reducera ämnesområden? (Förkortad skoldag tycks inte vara tillämpbart)
- Om man ”tar bort skoltid”, måste man ”lägga till” utifrån elevens rätt till garanterad undervisningstid, detta skulle kunna innebära att en elev får gå många extra år. Är det rimligt eller hur skall man tänka?
- Skall skolan kräva läkarintyg som styrker att eleven kanske bara orkar 2 h/dag i skolan?
Tacksam om ni kan bistå med reflektioner.
Karin
Svar:
Hej Karin,
och tack för era frågor.
Direkta svar, från våra styrdokument på hur ni kan lösa detta, är svåra att hitta. Generellt så gäller samma regler för dessa elever som för alla andra. Först prövas olika former av ledning och stimulans, därefter extra anpassningar. När det ändå finns en risk att eleven inte kommer att uppnå kunskapskraven som är aktuella för eleven utifrån ämnesplanen/ ämnesområdesplanen och de mål som är dokumenterade i elevens individuella studieplan, så ska en utredning av elevens behov av särskilt stöd göras. Om den visar på behov av särskilt stöd så ska detta alltid dokumenteras i ett åtgärdsprogram.
Er fråga gäller specifikt behovet av att kunna reducera skoltiden exempelvis förkorta dagar för elever på individuellt program, där andra lösningar inte kan ge eleven den återhämning som behövs. Ni vet redan att vi i nuläget bara får använda den särskilda stödåtgärden ”reducerat program” i de nationella programmen inom gymnasiesärskolan, men inte inom de individuella programmen. I regeringsutredningen SOU 2021:11 ”Bättre möjligheter för elever att nå kunskapskraven – aktivt stöd- och elevhälsoarbete samt stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning” tas denna fråga upp. På sidan 710-711 kan vi läsa ”En form av särskilt stöd är reducerat program i gymnasiesärskolan, vilket innebär att en elev på ett nationellt program befrias från undervisning i en eller flera kurser eller gymnasiesärskolearbetet om eleven önskar det och har påtagliga studiesvårigheter som inte kan lösas på något annat sätt eller saknar förutsättningar att klara av ett fullständigt program. Beslut om reducerat program beslutas inom ett åtgärdsprogram. Någon motsvarighet till detta finns inte på individuella program i gymnasiesärskolan. Det är sålunda inte möjligt att befria en elev från hela eller delar av ämnesområden.”
På sidan 37 i SOU 2021:11 summeras förslaget från utredningen: Reducerad undervisningstid införs som ny stödform. Utredningen konstaterar att det finns stora möjligheter att göra individuella anpassningar för enskilda elever på individuella program, men bedömer att det finns elever som behöver ges ytterligare stöd. För ett litet fåtal elever som saknar förutsättningar att bedriva heltidsstudier framstår reducering av undervisningstiden som en mer ändamålsenlig lösning än att befria elever från undervisning i hela eller delar ämnesområden. Utredningen föreslår därför att rektorn bör kunna fatta beslut om att reducera en elevs undervisningstid på ett individuellt program i gymnasiesärskolan. För att säkerställa att undervisningstiden inte reduceras av felaktiga skäl ska denna stödåtgärd föregås av utredning och ett åtgärdsprogram. Vidare ska Skolverket ges i uppdrag att ta fram stöd för tillämpningen om hur reducerad undervisningstid på individuella program i gymnasiesärskolan ska hanteras. På sidan 784 framgår att utredningen föreslår att ändringen i 9 kap. gymnasieförordningen bör träda i kraft den 1 juli 2022. Frågan bereds nu inom regeringskansliet och beslutet kommer därefter att offentliggöras.
Frågan blir då hur ni kan gå till väga innan denna nya stödform förhoppningsvis träder i kraft. Jag utgår från att ni redan har provat olika sätt, i form av ledning och stimulans och extra anpassningar, för att eleven ska kunna få återhämtning under pågående lektioner tillsammans med andra elever. Ni genomför därför en utredning av elevens behov av särskilt stöd. Detta för att förstå mer kring elevens behov och hur ni kan prova olika nya sätt att skapa återhämtning för eleven. Eleven behöver kanske få vila på en brits/soffa i ett separat rum, ensam med skolpersonal. Detta dokumenteras då i åtgärdsprogrammet där ni även skriver in omfattningen i tid, samt vem som ansvarar för åtgärden.
Tydligare än så kan jag inte besvara era två första frågor. Er tredje fråga handlar om ifall man sedan måste ”lägga till skoltid” för att tillgodose den garanterade undervisningstiden när man använt åtgärden reducerat program inom nationellt program. Även här behövs ett beslut fattas utifrån den enskilda elevens bästa. Enligt 19 kap. 17 § gymnasieförordningen får huvudmannen besluta att utbildningen fördelas på längre tid än fyra år. När detta inte är aktuellt innebär reducerat program inom nationellt program att eleven inte behöver delta i alla de 3600 garanterade undervisningstimmarna (á 60 min). Detsamma kommer sannolikt att gälla när den nya stödåtgärden ”reducerad undervisningstid” träder i kraft för de fåtal elever som saknar förutsättningar att bedriva heltidsstudier.
Ni kommer då att skriva in reducerat program respektive reducerad undervisningstid i elevens gymnasiesärskolebevis när eleven slutar sin utbildning. Ni kan läsa vidare i SKOLF 2013:158, se exempel bilaga 3.
Er sista fråga gäller om läkarintyg krävs för att kunna besluta om reducerat program på nationellt program eller i den kommande stödformen reducerad undervisningstid på individuellt program. Nej, det behövs inte. Rektor har rätt att besluta om stödåtgärden utifrån slutsatserna i utredningen kring elevens behov av särskilt stöd i kombination med övriga stödinsatser som redan har prövats för att möta elevens behov.
Soliga hälsningar
Gudrun Löwendahl Björkman
