Fråga:
Hej!
Om en lärare befarar att en elev inte når målen så ska läraren anmäla detta till rektor. Kan rektor efter en anmälan neka att starta en utredning om särskilt stöd? Om rektor anser att anmälan innehåller för lite information eller att anmälaren inte gjort tillräckligt med extra anpassningar innan anmälan, vilken typ av beslut ska då rektor fatta? Kan det i så fall kallas ”Beslut om att ej påbörja utredning om särskilt stöd” och hur ska det dokumenteras?
Mvh
Specped
Svar:
2020-01-28 Svaret är reviderat
Hej Specped,
och tack för dina frågor.
Tyvärr formulerade jag mig slarvigt i mitt tidigare svar och ber om ursäkt för detta. Mitt tidigare svar raderas därför.
Låt oss bena upp dina frågor:
Fråga: Om en lärare befarar att en elev inte når målen ska då läraren anmäla detta till rektor?
I Skolverkets allmänna råd kan vi läsa att I dessa fall ges stödinsatsen i första hand i form av extra anpassningar (sid 22). Är stödinsatsen inte tillräcklig, trots att de extra anpassningarna har intensifierats och anpassats ytterligare, gör lärare eller övrig skolpersonal en anmälan av elevens eventuella behov av särskilt stöd till rektorn (sid 13).
Fråga: Kan rektor efter en anmälan neka att starta en utredning om särskilt stöd? Kan rektor göra ett ”Beslut om att ej påbörja utredning om särskilt stöd” och hur ska det dokumenteras?
Nej, i 3 kap. 7§ skollagen framkommer precis som du skriver att rektor ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds efter att en anmälan har skett.
Fråga: Om rektor anser att anmälan innehåller för lite information eller att anmälaren inte gjort tillräckligt med extra anpassningar innan anmälan, vilken typ av beslut ska då rektor fatta?
I Skolverkets allmänna råd framkommer att rektor ansvarar för att det finns tydliga och fungerade rutiner för vad som gäller när någon part uppmärksammar att eleven kan vara i behov av särskilt stöd (sid 24). Detta gäller såväl situationer där extra anpassningar ha satts in men inte bedöms räcka till, som situationer där det finns särskilda skäl (min notering: att i förväg anta) att extra anpassningar inte skulle vara tillräckliga (sid 24-25).
I Skolverkets allmänna råd kan vi i kapitel tre läsa mer om utredningar av särskilt stöd. Där framkommer bl.a. att Utredningar av elevers behov av särskilt stöd kan vara olika omfattande. I en del fall kan en utredning göras relativt enkelt och snabbt. I andra fall krävs en mer grundlig utredningsinsats då elevens hela skolsituation behöver kartläggas och analyseras (sid 28).
När jag gör utbildningsinsatser på skolor framkommer att rektorer utformar skolans rutiner kring utredningar av särskilt stöd på lite olika sätt. I vissa fall väljer rektor, tillsammans med en eller flera från elevhälsan, att som ett första steg i utredningens kartläggningsdel lyssna in personalen kring vilka extra anpassningar som redan har prövats och prövas samt resultatet av dessa. Ibland framkommer det då att extra anpassningar trots allt bedöms kunna motsvara elevens behov av stöd. Det är alltid
viktigt att också lyssna in elevens och vårdnadshavarnas perspektiv i utredningens kartläggningsdel. Om även de ger samma bild kan den pedagogiska bedömningen, i utredningens andra del, bli att eleven inte är i behov av särskilt stöd. Detta blir då en utredning som kan göras relativt enkelt och snabbt. Om någon part istället anser att elevens skolsituation och behov behöver utredas mer, så bör detta genomföras.
Soliga hälsningar
Gudrun Löwendahl Björkman
