Fråga:
Hej,
Journalgranskning görs i syfte att säkerställa dokumentation, finna förbättringar och få en kvalitetsutveckling för att tillförsäkra patienten en god och säker vård. För att få en samsyn kring dokumentation används metoden kollegial journalgranskning. Då vi har digitala journaler är det svårt att avidentifiera om vi inte skriver ut journalen.
Hur tänker man om sekretess? Vi har samma vårdgivare och har tillgång till journaler vid varandras skolor. Kan två skolsköterskor öppna en elevs journal och gemensamt granska denna?
Vänliga hälsningar
Skolsköterska
Svar:
Hej skolsköterska,
Verksamheter inom bl.a. hälso- och sjukvården är årligen skyldiga att granska hälso- och sjukvårdsdokumentationen som en del av befintligt kvalitetsledningssystem. Syftet är att göra en egenkontroll för att säkerställa att grundläggande krav på hälso- och sjukvårdsdokumentationen följs, att identifiera förbättringsområden och genomföra åtgärder i verksamheten, att få en lärandeprocess genom den kollegiala granskningen och att identifiera goda exempel och sprida dem i den övriga verksamheten.
Det är alltså utan tvivel av största betydelse att en granskning sker av dokumentationen. Den grupp som är mest lämpad att göra det torde vara hälso- och sjukvårdskolleger, i eller utanför verksamheten.
I bilaga nedan från Örebro finns många exempel på frågeställningar som lyfts vid en kollegial granskning. Skulle granskningen göras av extern personal är sekretessfrågan av största betydelse. Inga journaler kan då granskas om det inte finns lagstöd för detta. Bl.a. kan ett samtycke från patienten möjliggöra granskning liksom den rätt en tillsynsmyndighet (IVO) har.
Vid granskning internt av kolleger bör en utgångspunkt vara bestämmelsen om inre sekretess i patientdatalagen 4 kap. 1 §. Där sägs att ” Den som arbetar hos en vårdgivare får ta del av dokumenterade uppgifter om en patient endast om han eller hon deltar i vården av patienten eller av annat skäl behöver uppgifterna för sitt arbete inom hälso- och sjukvården.”Frågan är om det kan sägas vara ett skäl för att behöva uppgifterna för sitt arbete att delta i en kollegial granskning. Jag är tveksam till det. Rimligen bör man i dessa fall avidentifiera journalerna som granskas. Du skriver att detta är svårt, eftersom journalerna är digitala. Men det finns alltid en möjlighet att i pappersform skriva ut de delar av eller hela de journaler som ska granskas. Det är ju vanligen endast ett begränsat antal journaler som ingår i granskningen.
I proposition 2007/08:126 Patientdatalag m.m. sägs i avsnittet om inre sekretess bl.a. att ” Även läsning i utbildningssyfte för att eftersöka förebilder på lämpliga formuleringar har i rättspraxis bedömts i och för sig kunna utgöra dataintrång, se RH 2002:36, det s.k. Blommanfallet”.I Borås dokument för kollegial granskning sägs att om den sjuksköterska, fysioterapeut eller arbetsterapeut som har ansvar för patienten gör journalutskrift på den journal som ska granskas ska det skrivas i samband med utskriftssigneringen att utskriften skall användas för journalgranskning i VIVA. Dessutom ska den utskrivna kopian avidentifieras och utskrivande sjuksköterska, fysioterapeut eller arbetsterapeut ansvara för att dokumentet förstörs efter användning.
Jag bedömer att detta är en bra lösning för att undvika att man ”tafsar på” den inre sekretessen. Även om den inre sekretessen i patientdatalagen inte definitivt skulle hindra en identifierad granskning anser jag att man bör vara försiktig och av etiska skäl alltid eftersträva en avidentifiering.
Hälsningar Staffan
Örebro:
file:///C:/Users/hp/Dropbox/Min%20PC%20(DESKTOP-5O05AR8)/Documents/STAFFAN,%20sekretess,%20nyast/Kollegial%20ournalgranskning%20med%20bilaga,%20%C3%96rebro.pdf
Borås stad
file:///C:/Users/hp/Dropbox/Min%20PC%20(DESKTOP-5O05AR8)/Documents/STAFFAN,%20sekretess,%20nyast/Kollegial%20dokumentationsgranskning,%20Bor%C3%A5s.pdf
