Fråga:
Hejsan,
Jag arbetar som skolkurator och sitter således med i elevhälsan, förtillfället förs hos oss diskussioner kring vem som ska eller behöver skriva åtgärdsprogram. Är jag i min profession skyldig att skriva ÅP när elever har olika samtalsinsatser hos mig? I vilka sammanhang behöver jag skriva ÅP om det ingår i mitt uppdrag? Ses kurativa samtal som en ÅP-insats i sig själv eller som en del i en insats?Många frågor, tacksam för svar.
Hälsningar Cecilia
Svar:
Hej Cecilia,
och tack för din fråga.
Jag börjar med att besvara din sista fråga; Ja, kurativa samtal kan vara en form av särskilt stöd ifall de är av mer regelbunden, varaktig och omfattande karaktär. Låt säga att du träffar eleven i motiverande samtal 40-80 minuter per vecka under en hel termin eller under en ännu längre tidsperiod. Då handlar det om en form av särskilt stöd.
Rektor på skolan avgör vem eller vilka som ska göra utredningen av elevens behov av särskilt stöd samt vem som ska upprätta åtgärdsprogrammet. I utredningen ska olika delar kartläggas varav en del alltid är elevens kunskaper, färdigheter och förmågor i relation till kunskapskraven i samtliga ämnen. Det innebär att speciallärare och/eller specialpedagog samt andra lärare oftast är involverade i arbetet. I vissa fall blir det aktuellt att kurator och/eller en socialpedagog gör en skolsocial del av kartläggningen. Det är däremot sällan som en kurator eller socialpedagog ensam ansvarar för att genomföra en utredning kring särskilt stöd.
Rektor kan även delegera uppgiften att upprätta åtgärdsprogram förutom när det gäller de mest ingripande formerna av särskilt stöd; anpassad studiegång, enskild undervisning, särskild undervisningsgrupp och/eller distansundervisning som särskilt stöd. Om en elevs behov av särskilt stöd däremot enbart skulle handla om mer regelbundna och omfattande samtal med kurator, så kan rektor delegera den uppgiften till dig som kurator.
Vårdnadshavare har alltid rätt att få vara delaktiga och att sedan få en kopia av utredningen kring särskilt stöd och även åtgärdsprogrammet. När det finns en förtroendefull samverkan med vårdnadshavare brukar de oftast vara positiva till det stöd som skolan kan erbjuda deras barn. Samtidigt vill jag tillägga att det kan finnas situationer då eleven absolut inte vill att vårdnadshavare ska känna till samtalen med kuratorn. Här behöver kurator i dialog med rektor göra en avvägning. Ni utgår då från elevens ålder, offentlighets- och sekretesslagen (OSL) 12 kap 3 § samt 6 kap. 11 § föräldrabalken. Ni kan även få stöd utifrån hur JO bedömt olika situationer. Läs gärna mer om detta i Staffan Olsson svar. I en situation där vårdnadshavarna inte bör få information om insatsen, så skrivs den inte heller in i ett åtgärdsprogram.
Soliga hälsningar
Gudrun Löwendahl Björkman
