Fråga:
Jag har en ”metodfråga”. Arbetar inom socialtjänsten men har ett nära samarbete med skolorna i frågor om drogmisstanke. Skolorna får ofta in ett rykte från andra elever om att en elev använder droger. Vi vill att de tar detta på allvar då erfarenheten visat att det alltid finns en viktig substans i att ett rykte uppstår. Vi vill då vara med när skolan tar upp ryktet med elev/föräldrar på ett möte på skolan. Vi sköter sedan samtalet och vill avslutningsvis höra om vi kan få ett frivilligt urinprov. Nu hade vi en elev som för första gången frågade oss i vilket lagrum vi har täckning för att hemlighålla uppgiftslämnaren/den som gav oss ryktet…som du förstår så är det ju så gott som ingen som vill/vågar stå för sin oro men vi vill ändå att de som berörs av ryktet ska få ta del av det. Skulle vi få veta att vi inte får hemlighålla uppgiftslämnaren så kommer vi bara få in hälften av de ungdomar vi nu faktiskt upptäcker tidigt med ett påbörjat missbruk. Vi arbetar aktivt med utbildning till personalen och då lär vi dem tecken och symptom på tidigt missbruk. Rykte är en annan väg att hitta de som börjat missbruka, ibland sammanfaller båda sakerna men inte alltid.
Så frågan är alltså:
Inte gör vi fel som till misstänkt elev och dennes vårdnadshavare vägrar lämna ut namnen på de elever som för oss berättat om sin oro för att en kompis missbrukar narkotika? En elev/förälder vill veta av skolan vem som berättat för skolans personal om narkotikamisstanken. Skolan vill inte berätta detta då eleven är rädd för repressalier och därmed inte vågar stå för detta. Inte kan skolan vara tvingad att berätta detta? Visst måste skolan ändå kunna ta upp oron med de som är berörda av misstanken?
Christer
Svar:
(Svaret uppdaterat 2019-07-03)
Hej Christer,
Det är viktigt att socialnämnd och skola samverkar när misstanke finns om att en elev använder droger. Droginnehav eller drogbruk eller överlåtelse av droger är dessutom brottsligt och misstanke om brottet får och bör i många fall polisanmälas, vill jag tillägga. Skulle alltså misstanke finnas om att flera ungdomar är inblandade i drogbrott kan det vara mycket lämpligt att tipsa polisen om detta så att de via spaning kan klargöra omfattningen och beivra brotten, innan man möter föräldrar och en elev.
Socialtjänstens och skolans tidiga möten med berörd elev och dennes vårdnadshavare kring rykten om droganvändning grundas ibland på uppgifter som lämnas av andra elever. Frågan du ställer är om dessa elevers namn kan skyddas gentemot den elev som är misstänkt för drogmissbruk och gentemot vårdnadshavarna. Min bedömning är att skydd i detta första skede kan ges med stöd i skolans sekretessbestämmelser i offentlighets- och sekretesslagens (OSL) kap. 23 och, vid en friskola, med stöd av skollagen 29 kap 14 §, eftersom uppgifterna kan antas vara menliga för den elev som lämnat dem. Även socialtjänstens personal har sekretess/tystnadsplikt i detta fall i sina bestämmelser i OSL 26 kap 1 §. Informationen om en uppgiftslämnare bör alltså i detta tidiga skede kunna skyddas.
Men skulle orosuppgifterna leda till att socialnämnden inleder en utredning eller skolan vidtar disciplinära eller andra myndighetsutövande åtgärder mot eleven blir rättsläget annorlunda. Då blir berörd elev, om denne är 16 år eller mer, och vårdnadshavarna part i ett ärende som avser just myndighetsutövning. Som part har man en mycket stor insynsrätt som bara i vissa allvarliga fall kan inskränkas, t.ex. i socialtjänsten vid misstanke om svåra hot mot uppgiftslämnaren (OSL 26:5). I skolan finns ingen motsvarande bestämmelse, annat än för elevhälsans medicinska insats – skolläkare och skolsköterska. Det innebär alltså att skolan i övrigt i princip är skyldig att lämna ut namnet på en anmälare, om namnet finns antecknat i ärendet. Jag kan tillägga att en parts insynsrätt i ett ärende vid myndighetsutövning gäller inför ett beslut, vilket innebär att uppgiftslämnarens/anmälarens namn inte genast måste röjas, då en utredning inleds.
Jag kan slutligen påpeka att en anmälan från skolan till er i socialnämnden alltid noga måste övervägas även i de tidiga möten du nämner. Denna bedömning ska med den anmälningsplikt som idag gäller göras när den anmälningspliktige får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa.
Hälsningar från Staffan
