Fråga:
Hej!
Jag arbetar som skolkurator på en högstadieskola och har har ställts inför ett juridiskt och etiskt dilemma som jag skulle behöva hjälp med!
En 14-årig elev som är inne på sitt 15:e år, initierades av vårdnadshavare pga oro över elevens psykiska hälsa. 14-åringen hade inlett en relation med en 20-årig person och de hade träffats i hemlighet innan vårdnadshavare fick veta om relationen. När vårdnadshavare fick vetskap om den förbjöds 14-åringen att fortsätta relationen eftersom de ansåg att ålderskillnaden var för stor. Efter det hade 14-åringen enligt vårdnadshavarna avslutat relationen. Under individuella samtal med skolkurator framkom att 14-åringen haft sex vid ett tillfälle med 20-åringen. Det hade varit ett ömsesidigt beslut och de hade använt skydd. 14-åringen beskriver händelsen som ett naturligt steg mellan två förälskade individer och hen kände sig bekräftad och omhändertagen av 20-åringen. Det var ett ömsesidigt beslut att vara med varandra på detta sätt. 14-åringen har inte vågat berätta detta för vårdnadshavarna eftersom de sätter sig emot relationen och anser att ålderskillnaden är för stor. 14-åringen är väldigt rädd att föräldrarna ska polisanmäla 20-åringen. 14-åringen är nedstämd och ledsen över att relationen inte fick fortsätta, men hen respekterar sina föräldrars beslut och har numer endast telefonkontakt med 20-åringen.
Nu till min fråga. I lagens mening är 14-åringen ett barn och 20-åringen vuxen. Även om 14-åringen kan anses mogen för sin ålder och 20-åringen omogen, så är ju lagen tydlig här. Mitt dilemma gällande om detta ska polisanmälas är ändå stor eftersom 14-åringen dels är inne på sitt 15:e år, är mogen för sin ålder och inte har farit illa av relationen mer än att hen är väldigt ledsen över att inte få fortsätta den. Under våra samtal har det inte framkommit någon information om sexuellt tvång, tvärtom har 14-åringen berättat om tillfället som något av det bästa som hänt. Dessutom är relationen avslutad så tillvida att de inte längre träffas och jag känner ingen oro för att 14-åringen far illa på annat sätt.
Hur ska jag tänka?
L
Svar:
(Svaret uppdaterat 2019-08-21)
Hej L,
En fråga som ofta uppstår är hur skolan ska handskas med en situation som denna. Det är ju som du säger att detta är en brottslig handling och åldersskillnaden är utan tvekan så stor att 20-åringen skulle dömas för sexualbrott av något slag om detta prövades i domstol.
Skolan har ingen skyldighet att polisanmäla ett brott av något slag. Ni bör i lämplig konstellation bedöma om ni ska göra det eller inte utifrån de samlade omständigheterna, varav en hel del i detta fall utifrån din beskrivning tycks vara förmildrande.
Det framgår inte explicit om föräldrarna nu vet att de två har haft sex men jag tolkar din text som att de inte vet detta. Du skriver att flickan är rädd för att föräldrarna ska polisanmäla. Huruvida de gör det eller inte är inte er sak att bedöma. Det ni ska göra är att ta ställning till om ni anser att det ni nu vet i skolan ska leda till en polisanmälan. Och åldersskillnaden är stor, det finns fall där en 17-åring haft frivillig sex med en 14-åring och dömts.
Huvudregeln i OSL 12:3 är att sekretess för uppgifter gällande ett barn även som huvudregel gäller gentemot en vårdnadshavare. Men vårdnadshavaren har enligt samma paragraf rätt till insyn ifall hen behöver ta ansvar för sitt barn utifrån bestämmelsen i FB 11:6. Här känner vårdnadshavarna redan till relationen och vet att den är avslutad. Frågan är då om man, ifall man inte redan vet något om samlaget, behöver informationen om detta för att kunna ta ansvar för sin dotter. En del talar för det; det skulle kunna stärka deras övertygelse om att en polisanmälan ska göra. Men min samlade bedömning är trots allt att du kan ligga lågt i den frågan om det, som flickan säger, handlar om ett enstaka samlag och om de omständigheter du i övrigt beskriver är giltiga. Skulle vårdnadshavarna direkt fråga dig om detta med samlaget bedömer jag att du måste berätta.
En annan fråga i sammanhanget är om en anmälan till socialnämnden ska göras i ett fall som detta. Den ska göras vid kännedom eller misstanke om att ett barn far illa. Här måste en samlad bedömning göras. Relationen är avslutad, föräldrarna är engagerade och i skolan har du och kanske andra gett flickan det stöd hon möjligen kan behöva. Frågan är inte given om huruvida en anmälan ska göras eller inte men den bör noga övervägas.
Så mycket kan jag säga, frågan är alltså komplicerad och har inget exakt svar. Jag bifogar till det svar jag nu ger en text jag skrev om bl.a. polisanmälan i liknande fall i Gothias skrift Elevhälsa nr 2/2013.
Hälsningar från
Staffan
Nedan kan du läsa ett utdrag ur Staffans text från Gothias tidskrift Elevhälsa nr 2/2013. Hans artikel heter ”Etiska överväganden om integritet för elevhälsan”.
”En polisanmälan är ofta ett trubbigare instrument än en anmälan till socialnämnden om att ett barn misstänks fara illa. Inte minst gäller detta i de situationer när en flicka eller pojke under 15 år har en sexuell relation med en något äldre pojk-eller flickvän. När åldersskillnaden är större är däremot brottet tydligt i sådana fall.
Exempel
En skolanställd man, drygt 30 år gammal, inledde en sexuell relation till flicka som var under 15 år. Flickan försvann hemifrån under två månader hösten 2012 och befann sig då emellanåt hos mannen.
Tingsrätten skrev i sin dom att det fanns ett stort mått av frivillighet i relationen, och rubricerade brottet som ”sexuellt utnyttjande” av flickan.
Åklagaren var av annan åsikt. På grund av den stora åldersskillnaden anser han att den korrekta rubriceringen är våldtäkt mot barn, ett brott vars minimistraff är två års fängelse.
Åklagaren har, då detta skrivs, ännu inte beslutat om han ska överklaga tingsrättens dom.
Om en skolsköterska eller skolläkare skulle få information om en sådan handling med stor åldersskillnad talar allt för en polisanmälan. Skulle det i stället handla om två ungdomar, den ena 15 eller 16 år och den andra 14, blir frågan mer svårbedömd. Det finns exempel då domstolar friat i sådana fall på grund av liten åldersskillnad men även fall finns där den äldre ungdomen dömts. Hur man bör göra i dessa fall av liten åldersskillnad, där den ena av barnen är under 15 år, är således en svår bedömningsfråga. I det sammanhanget behöver man ta ställning till om eventuell vårdnadshavarkontakt ska tas. Genom att ställa frågor till den eller de unga för att klargöra viktiga omständigheter, blir det lättare att ta ställning till en eventuell polisanmälan. En etisk bedömning blir självklart enklare om den sexuella relationen innehåller tvång eller ovilja till sexuella handlingar från den som inte fyllt 15 år. I sådana fall talar mycket i ett barnperspektiv för att en polisanmälan ska göras.”
