Fråga:
Hej Gudrun,
Tack för bra material, jag har fått många bra tips utifrån flera av dina e-böcker. Jag har en fråga gällande USS (utredning av särskilt stöd) och den kartläggande delen på skol- och gruppnivå.
Det finns flera bra exempel på frågor för denna del i din e-bok ”Vägledning för grundskola…” (2022) sidan 63. Skulle du kunna ge exempel på vad man tex skulle kan ta upp/beskriva under ”Resursfördelning, samplanering mellan personal och organisation i olika lärmiljöer”?
Vänligen Terése, Specialpedagog
Svar:
Hej Terése,
så gott att höra att du känner att du får konkret stöd i mina e-böcker. Min målsättning är alltid att skapa mer begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet för er. Då kan vi gemensamt skapa goda och hållbara förutsättningar för våra elever och vårdnadshavare, samt för våra kollegor och oss själva.
Jag vill börja med att nämna att vi alltid utgår från den enskilda elevens skolsituation när vi bedömer om vi kan göra en relativt enkel och kort utredning eller om vi behöver göra en mer grundlig utredning. När eleven uppvisar mer komplexa svårigheter t ex i flera ämnen och/eller i flera olika skolsituationer så behöver vi oftast göra en mer grundlig utredning. Då behöver vi kartlägga fler faktorer och även involvera olika professioner från elevhälsan för att synliggöra fler perspektiv. Genom detta ökar kvaliteten i den gemensamma analysen vilket i sin tur ger oss en bättre förståelse för vad som påverkar just denna elev samt vilka faktorer som underlättar respektive försvårar för just denna elev. Därigenom kan vi göra en mer professionell pedagogisk bedömning av elevens faktiska behov.
Vid en grundlig utredning kan det då ibland vara relevant att beskriva det du ville få förtydligat dvs resursfördelning, samplanering mellan personal samt olika organisatoriska lösningar i lärmiljöerna. Genom att beskriva vad som har prövats och hur detta har fungerat för eleven får vi viktiga ledtrådar. Det kan även vara relevant att dokumentera pågående lösningar även om de inte ännu har utvärderats. Några konkreta exempel på resursfördelning, samplanering mellan personal och organisation i olika lärmiljöer kan vara:
Exempel: Resursfördelning
A) För att tillgodose elevens (och flera andra elevers) behov av mycket vuxenstöd vid läs- och skrivuppgifter har vissa schemaförändringar gjorts så att det ska kunna vara minst två personal i klassrummet. Detta har fallit väl ut och gynnar NN-s på flera sätt; motivation, fokus och läsförståelse ökar och NN genomför nu betydligt fler skoluppgifter.
B) För att stödja NN inför och vid övergångar till/från raster, matsalen och idrottslektionerna finns nu resurspedagogen/fritidspedagogen/assistenten X schemalagd vid dessa tillfällen under veckan (totalt ca 120 min/vecka). Personal X-s insats har visat sig förebygga konflikter och minimera kritiska situationer. NN visar nu dagligen en tydlig glädje i leken/samspelet med sina klasskamrater.
Exempel: Samplanering mellan personal och organisation i olika lärmiljöer
Rektor har frigjort tid för utökad samplanering mellan fritidspersonalen, involverade lärare samt studiehandledare på modersmålet. Personalen får nu också handledning varannan vecka av specialpedagog Y i samband med samplaneringen. Det har medfört att all personal som NN möter nu är införstådda med hens behov och använder samma bemötande, extra anpassningar och särskilt stöd i samtliga lärsituationer under skoldagarna. Rutiner och ansvarsfördelning har också skapats så att viktig information kortfattat överförs mellan personalen under skoldagarna för att öka NN-s möjligheter att kunna lyckas på lektioner och vid olika former av socialt samspel. Personalen uttrycker nu att de känner sig tryggare och säkrare i hur de bäst kan stödja NN. Vid utvärdering berättade NN att hen numera trivs mycket bättre i skolan och att det känns lättare med skolarbetet. Även vårdnadshavare har märkt stor positiv skillnad; Eleven är inte alls lika slutkörd efter skoldagarna och NN säger inte längre att hen inte vill gå till skolan på morgnarna. Vårdnadshavarna uttrycker tacksamhet till personalen och till rektor som skapade förutsättningarna tidsmässigt.
Soliga hälsningar
Gudrun Löwendahl Björkman
