Till Frågor & svar

Överföring av information från socialförvaltningen till skolan utan föräldrars samtycke

19 mars, 2012

Fråga:

I din bok ”Sekretess och anmälningsplikt i förskola och skola”, Studentlitteratur, så skriver du att överföring av information från socialtjänsten till skolan och omvänt ska ske med föräldrarnas samtycke men att det finns viss information som kan lämnas ut utan samtycke? Vilken? Vilka lagrum styrker det? Vilka utredningsmetoder anser du skall användas för att bädda för samverkan från och återrapportering till skolan?


Svar:

(Svaret uppdaterat 2019-07-01)

I min bok i kapitlet ”Anmälningsplikten”  i nyaste upplaga 7, juni 2019, har jag en tydlig skiss med åtta relevanta lagrum för socialnämnden att kunna återrapportera information till en anmälare.

För det första förstås ett samtycke (OSL 12:2). Och detta är ju den viktigaste bestämmelsen som kan utvecklas mycket bättre än idag, t.ex. vid trepartssamverkan mellan socialnämnden, skola/förskola och hemmet.  För det andra kan uppgifter lämnas som redan är kända av skola/förskola. Dessa uppgifter förtjänar ju inget skydd. För det tredje positiv eller harmlös information men denna bedömning ska göras utifrån klientens egen uppfattning. Relevant lagtext finns i OSL 26:1- socialtjänstens sekretess- och bedömningen utgår alltså ifrån att uppgifterna som röjs inte är menliga. För det fjärde får uppgifter röjas från socialtjänst till hälso- och sjukvård (t.ex. skolsköterskan) för att en underårig ska få nödvändig vård, behandling eller annat stöd (OSL 26:9). För det femte får varje myndighet, även socialnämnden, röja uppgifter som är hemliga om det är nödvändigt för att fullgöra den egna verksamheten, t.ex. röja vissa känsliga uppgifter om barnet eller de närstående i samband med att muntliga uppgifter till utredningen inhämtas från förskole- eller skolpersonal. Den bestämmelsen finns i OSL 10:2. Dessutom finns ytterligare tre viktiga möjligheter som jag inte nämner här.

Du frågar vilka utredningsmetoder som ska användas av socialtjänstens personal för att bädda för samverkan från och återrapportering till förskola och skola. Den etablerade utredningsformen numera är BBIC, Barns behov i centrum. Den ställer krav på nära samverkan med hemmet och att arbeta via ett samtycke i första hand. Det gynnar även samverkan med skola och förskola. Men viktiga frågor i samverkan är bemötande, tillit och socialtjänstens förståelse för vilka återkopplingsmöjligheter som finns och vad samverkan kan bidra till. Ny lagstiftning från 2014 ger ökat utrymme för återkoppling och möten i samband med utredningar. Det känner socialnämndens personal väl till idag vilket enligt min mening har inneburit stärkt samverkan idag mellan socialtjänstens personal och skolans/förskolans.  

I min rapport ”Samverkan kring unga med stöd av sekretesslag och handlingsplan” (40 sid) skriver jag utförligt om hur samverkan kan utvecklas med socialnämnden som viktig spindel i nätet. Den kostar 50 kr + frakt och moms och kan beställas via staffanolsson45@gmail.com  

Hälsningar från Staffan