Pedagogiska tester

30 november, 2016

Fråga:

Hej!
Ser att man fortfarande använder 70-80talstester vid pedagogiska utredningar. Jacobssons bokstavs-ord- och läskedjor, DLS, Gudrun Malmer, Adler, Duvan m fl. Blir lite förvånad, tycker det borde hänt mer. Vad använder man mer för test idag. Kanske lite nyare, med tanke på lågfrekventa ord o uttryck.

Med vänlig hälsning

Michael

Svar:

Hej Michael,

De tester du frågar om och även många andra äldre tester har reviderats och uppdateras dvs de finns i nyare versioner, så det kan vara värt att gå in på nätet och läsa om dem. Jag vill även passa på att nämna att det finns en hel del material som vi kan ladda ner från våra skolmyndigheter ex:

SPSM har bl.a. Pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi ett stödmaterial. Förutom stödmaterialet så finns där även en översikt med ca 70 st tester. Där förtydligas vilka årskurser som testerna passar för, vilka områden som testas etc. Översikten är uppdaterad augusti 2016. Se länk nr 1 nedanför.

Skolverket Här finns olika kartläggningsmaterial att hämta som är tydligt kopplat till kunskapskraven i ämnena. Ex Diamant – ett diagnosmaterial i matematik årskurs 1-9 (se länk nr 2 nedanför). På skolverkets hemsida finns även Bedömningsportalen som innehåller en mängd ämnen. Där finns även bedömningsstöd som är obligatoriska för oss att använda:

bedömningsstöd i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 1 i grundskolan och sameskolan (läs- och skrivutveckling). Obligatoriskt sedan 1 juli 2016.

kartläggningsmaterial för bedömning av nyanlända elevers kunskaper steg 1-3. Steg 1-2 är obligatoriska sedan 15 april 2016.

Pedagogiska tester vid utredning av elevs behov av särskilt stöd

Jag tolkar det som att din fråga gäller pedagogiska tester som kan användas vid utredning av elevs behov av särskilt stöd. Ibland kan det, precis som du anger behövas. Jag vill ändå lyfta att det har funnits och finns risker med detta. Individuella pedagogiska tester tar ofta tid att genomföra, analysera, dokumentera och följa upp igen. Eftersom vår tid är begränsad och utredningen bör göras skyndsamt så behöver vi prioritera vad vi ska kartlägga i den pedagogiska delen av kartläggningen. En risk är annars att vi missar att kartlägga faktorer på skol- och gruppnivå. En annan risk är att vi missar att kartlägga elevens kunskaper i förhållande till kunskapskraven dvs det vi bör fokusera allra mest på. Vilka förmågor i förhållande till kunskapskraven fungerar väl för eleven? Hur visar det sig? Hur kan vi använda dessa för att öka elevens självförtroende, självkänsla och självständighet? Vilka förmågor i förhållande till kunskapskraven är mindre utvecklade/svåra att utveckla? Hur visar det sig? Vad kan det bero på?

För att svara på den sista frågan så kan det naturligtvis vara relevant med olika pedagogiska tester för att få en ökad förståelse och därigenom kunna möta upp elevens behov på ett adekvat och effektivt sätt.

Länkar