Fråga:
Hej!!
Vi har en elev med diagnos inom AST och vi har funderingar kring undantagsbestämmelsen. Det vi
funderar över är om man kan ta bort ett helt moment som tex skrivning i engelskan??
Svar:
Hej Cecilia,
och tack för din fråga.
Ofta när vi står inför en svår fråga kan vi få vägledning av syftet med en bestämmelse. På skolverkets hemsida kan vi läsa att syftet med undantagsbestämmelsen (Pys-paragrafen) är att skapa lika
förutsättningar (min understrykning) för elever som annars inte skulle haft någon möjlighet att nå ett visst betyg. Det är alltså inte meningen att en elev med bristfälliga kunskaper i allmänhet i ett visst ämne ska kunna få ett godkänt betyg. Bestämmelsen är till för de elever som har en funktionsnedsättning, av inte tillfällig natur, som direkt hindrar eleven från att nå enstaka delar av kunskapskraven.
Vi bör alltid först göra en utredning av elevs behov av särskilt stöd samt oftast prova olika stödåtgärder inom ramen för ett åtgärdsprogram. Detta är viktigt för att tydliggöra hur vi kan undanröja hinder i skolan. Det är också betydelsefullt eftersom vi därigenom kan få en bild av hur långt eleven kan utveckla den aktuella förmågan med olika former av stödinsatser. Det är då vi ser om delen i kunskapskravet är ett direkt hinder.
Sedan kommer vi till det ni frågar efter dvs kan man ta bort ett helt moment som t.ex. skrivning i engelska. I Skolverkets och Specialpedagogiska skolmyndighetens film Undantagsbestämmelsen Del 4: Prov, bedömning och betygssättning framkommer att man inte kan säga generellt vad enstaka delar i kunskapskravet innebär. Det kan vara ett av de så kallade värdeorden eller progressionsuttrycken, det kan också vara flera sådana tillsammans eller kanske ett helt stycke. Ibland kan det vara en kunskapsaspekt som finns genomgående i hela kunskapskravet men som en mindre del.
Om vi tittar i kunskapskraven för E i årskurs 6 och 9 när det gäller engelska så står det om muntliga och skriftliga framställningar och det står om muntlig och skriftlig interaktion. Det är alltid den betygsättande läraren som avgör om enstaka delar kan bortses, gärna i dialog med andra kollegor och skolledare. Här hoppas jag att ni få stöd genom att utgå från följande aspekter:
1. Hur pass lite omnämns den skriftliga delen i hela kunskapskravets text?
2. Det står inte någonstans att det skriftliga måste vara från hand-till- skrift (via penna eller tangentbord). Tekniken går hela tiden framåt. Utifrån min synvinkel och utifrån syftet med själva undantagsbestämmelsen om att skapa lika förutsättningar, så borde det väl vara ok att eleven producerar det skriftliga från mun-till- skrift (Tal-till- text-appar/program). De finns redan på alla smartphones och lärplattor mm. Det blir lite mer tydligt om vi tänker på en rörelseförlamad elev som självklart också ska ha rätt att kunna få godkända betyg.
3. Om ni behöver ytterligare stöd så kan ni även utgå från vad syftet är med ämnet. När det gäller de skriftliga aspekterna i syftestexten så handlar det om att undervisningen ska utveckla elevens förmåga att kunna formulera sig, samspela och kommunicera med andra i tal och skrift. Jag anser att detta bör kunna göras från Tal-till- text om eleven har ett direkt hinder att kunna göra det från hand-till- text.
Soliga hälsningar
Gudrun Löwendahl Björkman
