Fråga:
Din fråga: Hej!
Jag arbetar som kurator på två friskolor. Ett gymnasium med ganska få elever och en grundskola, åk 0-9. Mina tidigare erfarenheter från arbete i elevhälsan på skolor är att det är ständig efterfrågan på min arbetsinsats. Likaså att rektorer är positiva till de olika arbeten en kurator utför. Rektorn på gymnasiet där jag nu arbetar säger att han ska prioritera mina ärenden, att allt ska gå genom honom, att han ska känna till alla jag träffar. Det har för mig tidigare varit självklart med ett samarbete, men denna rektor ser helst inte att jag har individuella träffar. Vi har knappt någon elevhälsa alls på skolan och inga ärende tilldelas mig, man pratar helst inte om enskilda elever alls. Min känsla är att vår rektorn inte skulle vilja ha med min yrkesgrupp alls att göra.
Vad säger lagen? Kan en elev/förälder söka upp mig och säga, ”jag vill inte att du berättar för rektorn att jag går här”. Jag vet mitt uppdrag, men min rektor lyssnar inte på det. Självklara åtgärder för mig kan ibland kännas frustrerande, då han inte tycker att jag ska befatta mig med dessa. Finns det något mer i regelverket, än att rektor är den ansvarige för skolan och eleverna, något som jag kan ta stöd av?
Tacksam för svar!
K
Svar:
(Svaret uppdaterat 2019-07-19)
Hej K,
Det låter som en mycket komplicerad arbetssituation för dig som kurator. I ditt arbete har du en viktig roll i förhållande till elever och deras föräldrar. Och elevhälsan har en framträdande ställning i den nya skollagen. Att en rektor i sitt arbete inte förstår det är mycket beklagligt.
Dina kontakter med elever och föräldrar ska inte gå via rektor. De kan ta kontakt med dig direkt och något krav på dig att i alla sammanhang informera rektor om dessa kontakter finns inte. Visserligen kan rektor som din förman begära att du lämnar honom/henne viktig information, men det är bara den information som rektorn behöver för sitt arbete. För mig låter din beskrivning av arbetssituationen som att rektor har ett mycket starkt kontrollbehov; att vara informerad om allt som händer.
Du kan visserligen inte lova en elev/förälder att inte berätta för rektorn att eleven/föräldern går till dig, men du behöver aldrig informera rektor om sådant som inte ska finnas på rektors bord. Du har visserligen ingen tystnadsplikt mot din chef. Det du måste berätta för rektor är sådant som handlar om elevens behov av särskilt stöd, om kränkande behandling som eleven har utsatts för eller, på gymnasiet, kanske om behov av att byta program och annat som rektor har ansvar för och som skolan kan behöva utreda och besluta om. Men mycket, det mesta, som diskuteras i ditt rum kan och ska du hålla rektor utanför. En klok rektor accepterar det.
Din fråga ser jag som ett rop på hjälp. Frågan är vilken hjälp som kan erbjudas. För det första bör du ta ett rakt samtal med rektorn om detta. För det andra kan du, om det inte hjälper, kontakta Skolinspektionen, er tillsynsmyndighet, och anonymt påtala brister i elevhälsan vid er skola. Har du styrka för det kan du dessförinnan kontakta huvudmannen vid friskolan – styrelse eller ägare – för att påpeka hur du uppfattar bristerna.
Ytterst finns naturligtvis en möjlighet att byta arbetsgivare; att välja en annan skola. Men det är nog det sista alternativet som jag ser det. Kanske är det helt enkelt så att din rektor inte förstår problematiken. Då är det viktigt att du tydligt påpekar det som du uppfattar som brister.
Ett ytterligare argument för att kontakta Skolinspektionen är att elevhälsan enligt din mening är underdimensionerad. Ni måste ha en rimlig bemanning i anställningar eller i inköpt personal. Elevhälsans dimensionering är en viktig fråga för Skolinspektionen. Redan hösten 2011 kontaktade man 1 000 svenska skolor för att bedöma om de uppfyllde kraven på tillgång till elevhälsa. 2015 kvalitetsgranskade Skolinspektionen elevhälsan i landet i sin rapport 2015:05 ”Elevhälsa- elevers behov och skolans insatser” och fann stora brister.
Hälsningar från Staffan
