Till Frågor & svar

14 november, 2022

Resursperson i grundsärskolan för elev som läser ämnesområden?

Fråga:

Hej och tack för ett mycket givande material.  

Jag har köpt ditt material ”Vägledning för grundsärskolan” och har en lite fundering kring åtgärdsprogram för elever som läser ämnesområden. Alla våra elever som läser ämnesområden har en egen resursperson då de befinner sig på en låg utvecklingsnivå. Dessa elever skulle inte klara sin vardag av olika anledningar utan vuxenstöd. Jag har inte skrivit åtgärdsprogram på dessa elever pga att jag tänkt att vi aldrig skulle lämna ett barn under ett år ensam. 

Jag tolkar utifrån ditt material att jag ska skriva ett åtgärdsprogram, då resursperson är ett särskilt stöd. Tolkar jag dig rätt?

Med vänlig hälsning/Malin


Svar:

Hej Malin,
och tack för din fråga. Roligt att höra att du uppskattar min e-bok.

Vad bra att du hörde av dig, så att jag kan förtydliga skriftligt här. Jag vill också påannonsera att jag konkretiserar detta i elevhälsans webbinarium nu på torsdag kl. 15-17.

Nej, jag menar inte att en resursperson alltid räknas som särskilt stöd inom grundsärskolan. I e-boken ”Vägledning för grundsärskolan” anger jag på sidan 36-37 vad som kan vara särskilt stöd för elever mottagna i grundsärskolan. För att förtydliga svaret till dig så utgår jag nu från ett förenklat exempel; På en skola finns två grundsärskoleklasser (jag tar inte upp något här om integrerade elever och inte heller om att elever i samma klass kan läsa utifrån flera olika kursplaner).

Låt säga att samtliga elever i klass A läser utifrån kursplanen med ämnen. En av eleverna i denna klass har ett mer omfattande och varaktigt behov (än de övriga eleverna) av en egen resursperson, vilket har framkommit i en utredning av elevs behov av särskilt stöd. Här blir då resurspersonen en form av särskilt stöd som dokumenteras och utvärderas inom åtgärdsprogram.

I klass B läser i stället samtliga elever utifrån kursplanen för ämnesområden. Denna klass tar emot elever med en måttlig eller grav intellektuell funktionsnedsättning, ofta i kombination med olika tilläggsdiagnoser. För att kunna möta denna elevgrupps förutsättningar och behov har skolan anpassat personaltätheten så att eleverna i alla moment kan få vuxenstöd av lärare och/eller av en resursperson/resurspedagog/elevassistent. Det är fler vuxna än elever i klassen eftersom vissa moment också kräver två personal. Samtliga lärmiljöer har också anpassats utifrån gruppens behov och förstås även valet av olika pedagogiska metoder och förhållningssätt. Dessa delar räknas här som ledning och stimulans och i vissa fall som extra anpassningar.

Däremot är det viktigt att synliggöra att vissa mer ingripande former av särskilt stöd alltid räknas som särskilt stöd även för elever mottagna i grundsärskolan. Dessa beskrivs också på sidan 36-37 i min e- bok. Det räknas alltid som särskilt stöd när en elev är i behov av:

  1. mer omfattande stödinsatser än övriga elever som läser utifrån samma kursplan. Det kan gälla ett eller flera ämnen alternativt ämnesområden, där detta behov förväntas pågå eller pågår under en längre tid exempelvis en termin eller längre dvs. mer varaktigt. För elev som läser ämnen så kan det handla om mer omfattande stödinsatser för att eleven ska kunna nå kriterierna för bedömning av kunskaper. Det kan även handla om problematisk frånvaro.
  2. mer omfattande stöd i sin utveckling i övrigt till exempel psykosocialt för att på sikt kunna uppnå kriterierna för bedömning av kunskaper eller andra mål i läroplanen. För elev som läser ämnesområden efter sina förutsättningar kan det till exempel handla om mer omfattande insatser som behövs för att eleven överhuvudtaget ska komma till lärande och utveckling. Det kan även handla om att något försvårande exempelvis ett trauma har uppstått som gör att eleven under en längre tid är en fara för sig själv och/eller andra.
  3. ingripande stödinsats i form av placering i särskild undervisningsgrupp där eleven spenderar en betydande del av sin skolvecka, under en mer varaktig tidsperiod. Det kan exempelvis gälla en elev med tilläggsdiagnosen ADHD där skolan gör bedömningen att elevens behov bättre kan tillgodoses inom en särskild undervisningsgrupp än i den aktuella grundsärskoleklassen. Eleven fortsätter att läsa enligt grundsärskolans läroplan.
  1. ingripande stödinsats i form av enskild undervisning där eleven spenderar en betydande del av sin skoltillvaro i ett eget rum med egen personal, där detta behov förväntas pågå eller pågår under en längre tid.
  2. ingripande stödinsats i form av anpassad studiegång dvs avsteg från timplanen; Eleven går miste om undervisningstid i ett eller flera ämnen eller ämnesområden och detta förväntas pågå eller pågår under en längre tid.
  3. ingripande stödinsats där distansundervisning används som särskilt stöd för elever som inte kan delta i den ordinarie undervisningen på grund av dokumenterad medicinsk, psykisk eller social problematik. Här ska alla andra möjligheter till särskilt stöd vara uttömda eller bedömas vara olämpliga. Denna form av särskilt stöd ska endast användas i undantagsfall inom grundsärskolan ( Skolverket. Distansundervisning. www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/distansundervisning).

Soliga hälsningar
Gudrun Löwendahl Björkman