Fråga:
Hej,
Jag har läst många av dina svar på frågor kring extra anpassningar och särskilt stöd samt även dina e-böcker men känner ändå att jag inte är helt säker på hur jag ska tolka om en elev ges extra anpassningar eller om det blir ett särskilt stöd. Jag förstår de olika typerna av särskilt stöd som ges av någon annan än just undervisande lärare, men det jag har svårt för att förstå är när du skriver att det är ett särskilt stöd som läraren normalt inte kan ge inom ramen för den ordinarie undervisningen. Jag skulle vilja att du konkretiserar detta genom att beskriva hur och vad läraren kan göra inom ramen för den ordinarie undervisningen men då det ändå inte är inom ramen för den ordinarie undervisningen utan ett särskilt stöd. Jag läste t ex exemplet med Kim K i din e-bok ”15 skolor och elever i behov av särskilt stöd” där eleven har behov av särskilt stöd för att:
- kunna ta till sig och använda lättare engelsk text samt att göra skrivuppgifter på engelska.
Åtgärd: Extra lärarstöd i engelska under ordinarie lektioner, samt kortare pass utöver detta.
Omfattning i tid: 110 minuter (engelsklektioner) och 2×20 minuter per vecka efter skoldagens slut.
Ansvarig för åtgärden samt befattning: Kyle Connor, engelsklärare (bedöms vara åtgärd som lärare normalt inte kan göra inom ramen för den ordinarie undervisningen).
Att 2×20 minuter efter skoldagens slut är ett särskilt stöd, det förstår jag men inte det andra. Jag tolkar det som att det bara finns en lärare, Kyle, och att det är han som är ansvarig för och undervisar Kim samt de övriga i klassen i engelska. Vad konkret gör han, vilket han normalt inte kan göra inom ramen för den ordinarie undervisningen, för att detta ska ses som ett särskilt stöd? På vilket vis kan det bli ett särskilt stöd och inte en extra anpassning?
TACK på förhand!
Hälsar Anna
Svar:
Hej Anna,
och tack för din fråga.
Det är många som önskar ett förtydligande kring gränsdragningen mellan extra anpassningar och särskilt stöd när det gäller lärares insatser. I våra styrdokument framkommer att det stöd som lärare normalt kan genomföra inom ramen för ordinarie undervisning räknas som extra anpassningar. Det som lärare normalt inte kan genomföra inom ramen för ordinarie undervisning räknas i stället som särskilt stöd. Frågan blir då vad som är normalt och detta finns inte konkretiserat i våra styrdokument eller i andra texter från våra skolmyndigheter. Det innebär att det finns ett tolkningsutrymme, vilket gör att du skulle kunna få olika svar beroende på vem du frågar.
Så här resonerar jag; Det framgår av våra styrdokument och Skolverkets stödmaterial ”Stödinsatser i utbildningen” (sid 23-26) att extra anpassningar exempelvis kan handla om olika former av lärverktyg, läromedel och strukturstöd. Det kan även gälla schemalagda läsgrupper, språk- och matematikverkstäder. Lärare kan också behöva förklara och ge instruktioner individuellt eller i en mindre elevgrupp, upprepa förklaringar, ge tätare återkoppling eller stödja eleven i motivation och koncentration. I Skolinspektionens granskning ”Skolans arbete med extra anpassningar” framkommer att vissa elevers behov kräver en betydande insats från den aktuella läraren. Detta är något som vi alla känner väl till. När elever är i behov av väldigt många olika ”extra anpassningar” under lektioner och ibland även i många olika skolsituationer under dagen är eleven är i behov av omfattande stöd från personal. Om dessa behov dessutom är av varaktig karaktär så uppfylls två av tre indikationer som gäller för ”särskilt stöd”. Normalt sett har inte ordinarie personal ett tidsutrymme att ensam kunna ge eleven detta mer omfattande och varaktiga stöd inom ramen för sitt uppdrag, men ibland är det möjligt. Detta bedömer jag är en form av särskilt stöd/åtgärd som lärare normalt inte kan göra inom ramen för den ordinarie undervisningen. Eftersom vi inte ska skriva in extra anpassningar i ett åtgärdsprogram så väljer jag att skriva in en parentes bakom åtgärden för att synliggöra att vi bedömer att detta handlar om särskilt stöd: ”Bedöms vara åtgärd som lärare normalt inte kan göra inom ramen för den ordinarie undervisningen.”
Det stödbehov som jag nyss beskrev kan förstås även tillgodoses på flera andra sätt beroende på situation och organisation. Ibland blir lösningen att en resurslärare eller speciallärare undervisar klassen medan läraren ger särskilt stöd till enskild elev eller till en liten mindre grupp med elever från klassen. Ibland uppfylls även den tredje indikationen på särskilt stöd dvs att stödet även är mer ”ingripande” i form av exempelvis en assistent/resursperson för eleven eller placering i en särskild undervisningsgrupp.
Jag vill passa på att förtydliga att ”inom/utanför ramen av ordinarie undervisning” inte ska förväxlas med ”inom/utanför ordinarie undervisningsgrupp” vilket bland annat framgår i Skolverkets allmänna råd om arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd på sidan 39 där det står ”Särskilt stöd ska enligt skollagen som huvudregel ges inom den elevgrupp som eleven normalt tillhör.”
Du som vill fördjupa dig ytterligare när det gäller ”Normalt inom ramen för ordinarie undervisning” kan läsa texten nedanför mitt namn.
Soliga hälsningar
Gudrun Löwendahl Björkman
Den ursprungliga texten där ”Normalt” dyker först upp är i regeringens proposition 2013/14:160 ”Tid för undervisning – lärares arbete med stöd, särskilt stöd och åtgärdsprogram”. På sidan 21 och 37 står ”Insatser som är att betrakta som särskilt stöd är t.ex. placering i särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning (3 kap. 11 § skollagen), anpassad studiegång (3 kap. 12 § skollagen) eller elevassistent. Det rör sig således om insatser av mer ingripande karaktär som normalt inte är möjliga att genomföra för lärare inom ramen för den ordinarie undervisningen. Även insatsernas omfattning och varaktighet måste beaktas.” Här skulle man kunna tolka att det främst handlar om mer ingripande former av stödinsatser som inte anses vara möjliga att genomföra inom ramen för ordinarie undervisning, även om tillägget sedan görs att omfattningen och varaktigheten i stödet också måste beaktas.
I Skolverkets allmänna råd om arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd är kopplingen till de särskilt ingripande formerna av särskilt stöd inte uttalad på samma sätt utan här står det på sidan 11 ”Särskilt stöd handlar, till skillnad från stöd i form av extra anpassningar, om insatser av mer ingripande karaktär som normalt inte är möjliga att genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom ramen för den ordinarie undervisningen. Det är insatsernas omfattning eller varaktighet, eller både omfattningen och varaktigheten, som skiljer särskilt stöd från det stöd som ges i form av extra anpassningar.”
I Skolverkets stödmaterial ”Stödinsatser i utbildningen” konkretiseras inte vad lärare normalt förväntas kunna hantera inom ramen för ordinarie undervisning men där konkretiseras betydligt mer kring olika former av extra anpassningar, se sidan 23-26.
I Skolinspektionens granskning ”Skolans arbete med extra anpassningar” sidan 9 står följande ”Särskilt stöd är insatser av mer ingripande karaktär som normalt inte går att genomföra inom ramen för den ordinarie undervisningen. Ofta blir särskilt stöd nödvändigt när elevens behov av stöd är mer omfattande och varaktigt.” På sidan 19-20 står följande: ”Vi kan även konstatera att anpassningarna för vissa elever kräver en betydande insats från den aktuella lärarens sida. När flera elever med behov av extra anpassningar och/eller elever i behov av särskilt stöd finns i samma klass blir utmaningen ännu större.” Dessa två meningar ger också ett tolkningsutrymme. Jag tolkar det så här: En betydande insats borde väl vara synonymt med ”omfattande” vilket är en indikator för särskilt stöd. När flera elever är i behov av särskilt stöd i samma klass blir utmaningen för läraren ännu större.
