Fråga:
Hej!
Jag har en fundering kring åtgärdsprogram. En elev har som åtgärd att träffa och samtala kontinuerligt med skolsköterskan. Kan det skrivas med i åtgärdsprogrammet? Det finns diskussioner kring detta eftersom skolsköterskan går under sekretess. Kurator står också med i åtgärdsprogrammet.
Tacksam för svar!
Med vänlig hälsning
Annalena
Svar:
Hej Annalena,
och tack för din fråga.
Jag utgår från att eleven är i behov av dessa samtal för att under pågående termin eller på längre sikt kunna utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i läroplanen eller mot att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. När elev och vårdnadshavare har fått möjlighet att då vara reellt delaktiga kring vilka stödinsatser som kan behövas och när det finns en förtroendefull samverkan mellan skola-hem, blir träffar med skolsköterskan sällan en känslig fråga.
Förutsatt att dessa samtal är av mer varaktig, omfattande och/eller ingripande karaktär kan samtalen skrivas in som en åtgärd i ett åtgärdsprogram. Det är viktigt att vi här beaktar omfattningen i tid. I de fall eleven endast kommer träffa skolsköterskan ca 20-30 min varannan vecka, så är omfattningen för liten för att räknas som en form av särskilt stöd. Då bedöms detta i stället vara en form av extra anpassning. Om samtalen med skolsköterskan behöver vara längre och ske en-två gånger per vecka handlar det däremot om särskilt stöd. Kanske är skolsköterskans tjänst begränsad till vissa veckodagar och då även samtalen med eleven, vilket kan resultera i att elevens timplan påverkas. I dessa fall behöver rektor även fatta beslut i åtgärdsprogrammet om anpassad studiegång.
Dokumentation av de stödinsatser som sätts in och utvärderingen av dessa är viktiga utifrån olika aspekter; De synliggör allt det som skolan gör för att ge ett adekvat stöd till eleven. De ger vårdnadshavare och elever ökad delaktighet och insyn samt rätt att överklaga beslut kring stödinsatserna. Dokumentationen synliggör också processen över tid, samt vad stödinsatserna resulterar i.
I sammanhanget är det förstås viktigt att tydliggöra för alla involverade parter att det som framkommer i dessa samtal, mellan eleven och skolsköterskan, sker under sekretess. I de flesta situationer är detta inget problem för involverad skolpersonal och ledning, utan bara vetskapen om att eleven får samtalsstödet minskar personalens känslor av otillräcklighet och oro kring elevens skolsituation.
Ibland finns missuppfattningen att det endast är den specialpedagogiska kompetensen inom elevhälsan som kan ge särskilt stöd till elever, särskilt stöd som ska dokumenteras i ett åtgärdsprogram. Låt mig därför ge ett exempel från Skolverket. På webbplatsen kan vi läsa om Ansvar i skolfrågor – Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram vid distansundervisning. Här anges särskilt stöd i åtgärdsprogram som är kopplat till skolsköterska (se punkt nr 2):
Det är viktigt att följa upp elevens åtgärdsprogram för att säkerställa att det stöd som eleven har utifrån rådande situation är relevant och tillräckligt. På samma sätt är det viktigt att hitta rutiner för att identifiera elever som behöver särskilt stöd med anledning av att den ordinarie undervisningen sker på distans.
Särskilt stöd för enskilda elever i skolans lokaler kan till exempel ske genom
- återkommande specialpedagogiskt stöd för enskild elev
- återkommande stödsamtal med skolkurator, skolsköterska eller skolpsykolog
- stöd av lärare/mentor i undervisningssituationen som ett komplement till distansundervisningen.
Soliga hälsningar
Gudrun Löwendahl Björkman