Fråga:
En elev från en fristående skola har tillsammans med en elev på en kommunal skola utsatt en elev på den kommunala skolan för kränkande behandling.
Vilka sekretessregler förhindrar att den kommunala skolans rektor meddelar den fristående skolan att deras elev varit involverad i ett kränkningsärende? Någon utredning inom ramen för den kommunala skolans ansvar som innefattar eleven på den fristående skolan kan ju inte bedrivas. Hur ska man hantera sådana här ärenden? Föräldrarna till eleverna är informerade och föräldern till eleven på den fristående skolan hävdar att den kommunala skolans personal har brutit mot sekretessregler genom att kontakta den fristående skolan och informera om händelsen och uppge elevens namn.
Cecilia
Svar:
Hej Cecilia,
Det förekommer att elever i annan skola eller att barn och ungdomar som inte alls går i skolan är inblandade i kränkningar av en eller flera skolelever. När de som kränker inte alls går i skolan finns inget ansvar för skolans huvudman att utreda. Då handlar det mer om att ge den kränkta eleven det stöd den kan behöva inom ramen för skolans elevhälso- och elevstödjande verksamhet.
När en av de kränkande eleverna som i detta fall går på en skola med annan huvudman- en fristående skola- är frågan om sekretess och tystnadsplikt hindrar att uppgift om kränkningen lämnas till den fristående skolan. Huvudregel är att sekretess och tystnadsplikt gäller mellan olika skolhuvudmän. Från denna regel finns många undantag. Harmlösa uppgifter får lämnas från som i detta fall en kommunal skola, liksom uppgifter som inte alls omfattas av sekretess. Där ingår t.ex. elevers närvaro, frånvaro, skolprestationer, elevstödjande beslut liksom disciplinära dito. Men inga av dessa sekretessbrytande bestämmelser är tillämpliga i detta fall.
Dock finns en sekretessbrytande bestämmelse som jag bedömer kan användas här. I Offentlighets- och sekretesslagen (OSL) 10:2 sägs att :
”Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas till en enskild eller till en annan myndighet, om det är nödvändigt för att den utlämnande myndigheten ska kunna fullgöra sin verksamhet.”
I förarbeten till bestämmelsen sägs att den ska tillämpas restriktivt och avsikten är inte att man av rena effektivitetsskäl ska tillämpa denna sekretessbrytande bestämmelse. Inte heller får den användas för att hjälpa en annan myndighet eller en enskild, som i detta fall en friskola.
I skollagens sjätte kapitel sägs i paragraf 10 att skolan har en skyldighet att utreda kränkande behandling.
”Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.”
Skulle den kommunala skolans huvudman bedöma att utredningsplikten fordrar att kontakt tas med den fristående skolans huvudman för att klargöra viktiga omständigheter kring kränkningen och för att bedöma vilka åtgärder som i det aktuella fallet kan behöva vidtas, bedömer jag att kontakt får tas med friskolans huvudman och, med dennes medgivande, frågor får ställas till den utpekade eleven.
Detta är min bedömning och min tolkning. Viktigt för att få utnyttja bestämmelsen är dock att den utredning som görs vid den kommunala skolan skäligen kan bedömas behöva information även från friskolan; att den informationen är viktig och nödvändig för utredningen. Är den inte det ska kontakt inte tas.
Hälsningar
Staffan
