Fråga:
Det är tydligt att skolhälsovården, elevhälsans medicinska del, är att se som en självständig verksamhetsgren och att de därför har annan, starkare sekretess än övriga elevhälsan. Detta är något som många skolsköterskor är noga med att framhålla. Men om nu den medicinska delen är en egen verksamhetsgren är då inte sekretessgränsen ömsesidig? Och hur blir det då i det gemensamma elevhälsoarbetet? Kan den övriga elevhälsan på tex ett EHT-möte fritt prata om elever inför skolsköterskan/skolläkaren om han/hon inte aktivt är med och i arbetet runt eleven? Jag har också stött på skolsköterskor som anser att psykologutredningar bör förvaras i skolhälsovårdsjournalen vilket jag är mycket tveksam till. Jag såg ett svar på en tidigare fråga ställd 2009-01-26 där du skrev Det är inte lämpligt att förvara en psykologutredning i en skolhälsovårdsjournal av det skälet att sekretess gäller mellan skolhälsovård och skolsykolog med nuvarande lagstiftning. Psykologens journalhandlingar ska därför behandlas och förvaras separat. Är detta svar fortfarande aktuellt eller är det något som påverkats av den nya lagstiftningen?
/Caroline
Svar:
(Svaret uppdaterat 2019-07-03)
Här kan du läsa Staffans svar på frågan från 2009-01-26
Hej Caroline,
Det är helt riktigt som du säger; det gäller ömsesidig sekretess inom elevhälsan, eftersom en skolsköterska och skolläkare och övriga befattningshavare vid elevhälsan i förhållande till varandra är egna och självständiga verksamhetsgrenar.
Men alla vid en skolmyndighet, utom sköterskan/skolläkaren, har en generalklausul att utnyttja i offentlighets- och sekretesslagen (OSL) 10:27. Den innebär att de kan lämna varandra uppgifter om det är uppenbart att intresset av att uppgiften röjs har företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda. Det ger ett hyggligt utrymme att informera elevhälsans medicinska insats om sådant av betydelse som de andra känner till. Exakt hur generalklausulen kan utnyttjas på ett rättsligt tillfredsställande inom elevhälsan har aldrig prövats i domstol eller via något uttalande av JO eller Skolinspektionen, så vitt jag vet.
Vid en friskola är samverkan däremot mer komplicerad, där finns ingen generalklausul att tillämpa, eftersom den bestämmelsen återfinns i just OSL.
Skolsköterska och skolläkare har i den nya skollagen fått en sekretessbrytande bestämmelse mot alla andra vid skolmyndigheten. Bestämmelsen gäller inte vid en friskola. Den innebär att elevhälsans medicinska insats får lämna en uppgift om en elev eller någon denne närstående till andra vid skolmyndigheten, om det krävs för att eleven ska få nödvändigt stöd (OSL 25:13 a)
En slutsats av ovanstående resonemang är att man inom elevhälsan kan informera varandra vid ett tydligt och starkt behov. Det innebär ju också att den som inte är och inte heller kan tänkas bli inblandad i ett elevhälsostödjande arbete för eleven inte ska informeras. För en skolsköterska och skolläkare är möjligheten att informera de andra betydligt mer inskränkt, eftersom generalklausulen i OSL 10:27 ger mycket större utrymme för sekretessgenombrott än OSL 25:13 a. En ytterligare slutsats av detta är nog att man alltid så långt möjligt bör finna kloka former för samverkan med elev/patient och dennes vårdnadshavare. Ett samtycke är alltid en klok regel som dock har många undantag.
Du frågar om reglerna numera har ändrats när det gäller möjlig- och lämpligheten att förvara en psykologjournal hos sköterskan eller läkaren. Nej, så är inte fallet. Min bedömning är att skolpsykologens journaler bör förvaras för sig på lämpligt sätt, t.ex. inlåsta i ett dokumentskåp på rektors expedition eller hos annan skolpsykolog vid skolmyndigheten, ifall ingen skolpsykolog längre finns vid en viss skola.
Hälsningar från Staffan