Fråga:
Hej Staffan,
Som förälder till en elev med fysisk funktionsnedsättning deltar vi i många möten med skolan. Min fråga till dig gäller mötenas form och innehåll relaterat till sekretess över organisationsgränser.
Tidigare har mötena behandlats i en mycket liten grupp bestående av rektor, ansvarig lärare, skolsköterska samt vid enstaka tillfällen en medicinsk ansvarig vårdpersonal (som uttalat sig generellt snarare än specifikt om den enskilde individen). Att information byts mellan dessa specifika parter och på detta sätt har vi gett vårt samtycke till.
Över tid har denna exklusiva grupp övergått till att fler aktörer inkluderats samt att ytterligare ämnen diskuterats, sammantaget rör det sig om ca 10 individer från skola, elevhälsa samt vården. T ex har skolpersonal som inte arbetar nära eleven fått ta del av känslig information av medicinsk karaktär, och medicinsk personal tagit del av lärares bedömning av specifika skolprestationer, vilka inte är relaterade till funktionsnedsättningen. Vi har inte blivit informerad om vilken slags information som ska utbytas, på vilket sätt eller mellan vilka parter. Något samtycke har inte efterfrågats.
Vi har nu ifrågasatt relevansen i att bjuda in så många aktörer och att dela information så ”oreflekterat” och fått svar att ”skolan brustit i sina rutiner gällande information och samtycke”. Vad är din bedömning i denna fråga? Vilket ansvar ligger på skolan, vården och oss vårdnadshavare? Får intrycket att skolan uppfattat våra ”accepterande” av digitala mötesinbjudningar som att vi per automatik även accepterat varje unik deltagare samt vad som ska diskuteras och hur det diskuteras.
L
Svar:
Hej L,
en mycket viktig fråga är det du ställer. I ert fall handlar det om en samverkan kring ett barn/en elev, där såväl intern skolpersonal som extern personal från andra myndigheter deltar. I dessa fall aktualiseras verkligen frågan om sekretessgränser och om hur dessa gränser på ett så klokt sätt som möjligt ska kunna genombrytas, till gagn för barnet självt.
I ditt exempel finns flera sekretessgränser. I skolan finns en juridisk gräns mellan skolsköterskan och övrig personal. Den gränsen har ni som vårdnadshavare gett samtycke till kan överskridas. Dessutom fanns någon från vården utanför skolan med, för att uttala sig mer allmänt. Även detta omfattades av ett samtycke.
Nu har ytterligare personal involverats i skolan och fått ta del av känslig information om ert barn, enligt dig utan att ha behov av dessa uppgifter. Jag instämmer tveklöst med dig i din uppfattning att ni som vårdnadshavare skulle ha informerats om, enligt min mening fortlöpande och vid varje informationstillfälle, vilka som deltar vid ett möte när ert barn diskuteras. Även om det inte skulle vara ett brott mot sekretessen att låta andra delta eller andra som inte jobbar nära eleven efter mötena få information är det djupt oetiskt. Det samtycke ni en gång gett om vilka som får delta ska följas och tillkommer deltagare vid digitala möten ska ni varje gång få veta vilka, varför och godkänna att de deltar.
Jag håller alltså med om, som någon i skolan uttalat, att ”skolan brustit i sina rutiner gällande information och samtycke”. Ett bra sätt att undvika att dessa brister ska finnas är att i ett tidigt skede teckna ett skriftligt avtal mellan skola och er vårdnadshavare om hur samverkan ska se ut, t.ex. vilka som ska delta, vad diskussionen ska gälla och hur ofta mötena ska ske. Behöver något ändras blir det via ett sådant avtal tydligt att ni måste ta kontakt med varandra när någon part vill ändra avtalsvillkoren.
Skulle nya externa personer inkluderas vid möten utan er kännedom kan det vara ett brott mot tystnadsplikten. För detta bär skolan ansvar. Skulle andra på skolan involveras handlar det om bristande etik snarare än om brott mot tystnadsplikten. God etik innebär att ni som vårdnadshavare ska få veta vilka det är som deltar, deras roll vid mötet och så ska ni som vårdnadshavare få avgöra om denna utökade grupp vid mötet är acceptabel.
I min bok ”Sekretess och anmälningsplikt i förskola och skola, Studentlitteratur 2019, behandlar jag samverkan i och utanför skolan i ett helt kapitel. Vill bara nämna det.
Hälsningar i vinterkylan från
Staffan