Fråga:
Hej Gudrun!
Tack för en intressant och givande föreläsning härom veckan. Ditt budskap föreföll då glasklart. Blir nu konfunderad när jag får följande fråga från en kollega:
”Vi grunnar på hur man ska/bör skriva i åtgärdsprogram då en elev riskerar att ej uppfylla kunskapskraven i ämnen utöver ”kärnämnena”. Tidigare har vi skrivit med endast dessa ämnen samtidigt som det egentligen är fler ämnen som eleven riskerar att inte få godkänt i. Ska vi skriva med alla kunskapskrav i alla ämnen i åtgärdsprogrammet? Eller ska vi fortsätta med endast ”kärnämnena”? Vi tänker att om man ska skriva med alla ämnen kan det bli väldigt omfattande åtgärdsprogram som kanske tynger eleven”.
När jag läser ditt material ”15 skolor…” så ser jag inte att du skriver fram specifika kunskapskrav eller kunskapsmål alls i din publikation. I allmänna råd för arbete med extra anpassningar läser jag:
”Åtgärder I den andra delen av åtgärdsprogrammet anges de åtgärder som bedöms vara relevanta. Det är viktigt att de åtgärder som skolan utarbetar och dokumenterar är kopplade till både elevens behov av särskilt stöd samt till kunskapsmålen i läroplanen eller till de kunskapskrav som minst ska uppnås. Åtgärderna behöver vidare vara konkreta och utvärderingsbara, vilket innebär att det måste framgå på vilket sätt och i vilken omfattning eleven ska få stöd” (s. 37).
Med vänlig hälsning
Ylva
Svar:
Hej Ylva,
och tack för din fråga.
Det stämmer att vi ska beakta alla ämnena och sätta in åtgärder som stödjer utvecklingen i alla ämnena. Åtgärderna ska vara kopplade till elevens behov och läroplanens mål. Jag har kommit fram till precis samma slutsats som ni dvs att vi behöver ha elevens bästa i fokus och ett alltför omfattande åtgärdsprogram är sällan bra för varken elev, vårdnadshavare eller personal. För att komma runt detta så behöver vi ”skala av lager för lager på löken” för att komma fram till vad eleven egentligen är i behov av?
Vid svårigheter i flera ämnen handlar det ofta om att eleven behöver stöd för att utveckla de generella förmågorna (GF) som jag beskriver mer ingående i min e-bok ”Vägledning för grundskolan – Från att förebygga svårigheter till att göra extra anpassningar och att ge särskilt stöd”. De generella förmågorna (GF) tas upp i läroplanens samtliga delar och även i kunskapskraven.
Ett exempel: Eleven når inte kunskapskraven i flera ämnen. Hur kommer det sig dvs vad är eleven i behov av? Eleven behöver stöd för att kunna ta in information och instruktioner (ingår i GF nr 1). Eleven behöver också stöd för att komma i gång och påbörja sitt arbete, kunna fokusera och orka slutföra skoluppgifterna (ingår i GF 2). Eleven behöver stöd att resonera och dra slutsatser (ingår i GF 3). Eleven behöver även stöd för att kunna redogöra och beskriva sina kunskaper (ingår i GF 4). Eleven har inte heller automatiserat läs- och skrivförmågan vilket gör att det tar mycket tid och stjäl energi från eleven (ingår i GF 5). Detta påverkar i sin tur elevens fokus och möjligheten att orka slutföra uppgifter. Så vad behöver eleven när det gäller GF 5? Eleven behöver stöd att automatisera läs- och skrivförmågan, men även att det ska kännas okej för eleven att använda kompensatoriska verktyg ex. lyssna på texter och använda tal-till-text-funktionen.
När vi har kommit fram till kärnan av vad eleven behöver så särskiljer vi vilka av dessa behov som kan tillgodoses via extra anpassningar respektive vilka som är av mer omfattande, varaktiga och/eller ingripande karaktär dvs behov av särskilt stöd.
Vi vinner mycket på att fokusera på dessa generella förmågor, färdigheter och kunskaper som undervisningen i flertalet ämnen ska utveckla. Det blir lättare att få till ett kollegialt lärande och ett gemensamt tillvägagångssätt för att tillgodose elevens behov. Detta kan i sin tur kan vara en förutsättning för vissa elevers möjlighet till måluppfyllelse.
Soliga hälsningar
Gudrun Löwendahl Björkman
