Fråga:
Hej!
Jag har tagit den av de svar som getts angående att skilja beskrivningen av en elevs behov av särskilt stöd från själva åtgärden men upplever fortfarande att det är komplicerat.
Jag skulle behöva några ytterligare exempel på beskrivningar av en elevs behov av särskilt stöd (första delen i åtgärdsprogrammet) som är kopplade till något kunskapskrav, då jag har läst att det endast är åtgärder som är kopplade till kunskapskrav som ska stå i ett åtgärdsprogram. Uppfattar det som att det i vissa fall kan bli så att det är de åtgärder som är särskilt stöd som styr formuleringen av behovet (för att matcha varandra).
Mvh
TÖ
Svar:
Hej TÖ,
och tack för din fråga.
Vad bra att du har tagit del av de tidigare svaren.
Det framgår i Skolverkets allmänna råd (sidan 37) att de åtgärder som anges i åtgärdsprogrammet ska vara relevanta. De ska vara kopplade till både elevens behov av särskilt stöd samt till kunskapsmålen i läroplanen eller till de kunskapskrav som minst ska uppnås. Utgångspunkten är med andra ord elevens behov av särskilt stöd för att kunna uppnå kunskapsmålen eller kunskapskraven, som vi har kommit fram till i den pedagogiska bedömningen i utredningen av elevens behov av särskilt stöd.
Vi som arbetar inom skolan är tränade att vara väldigt lösningsfokuserade. När vi genomför en utredning om särskilt stöd är det dock viktigt att vi stannar upp, analyserar och förstår vad som underlättar och försvårar för eleven i skolan. Vad är det som eleven egentligen behöver? När vi tror att vi har kommit på svaret, så kan vi ställa frågan igen; Varför då? och Hur kan vi göra för att underlätta för eleven?
Låt oss också titta på elevexemplet i Skolverkets stödmaterial sidan 51-52. Jag skriver in några stödfrågor inom parentes.
Behov av särskilt stöd (Vad behöver eleven egentligen för att uppnå målen i SO-ämnena?)
Särskilt stöd för att kunna genomföra skoluppgifter på SO-lektionerna. (Vad skulle underlätta?) Det handlar om behov av en lugnare och extra strukturerad undervisningssituation samt mycket lärarstöd.
Åtgärd A: Resurslärare till Johan under lektionerna i SO-ämnena. Läraren tydliggör när, var, hur och konkretiserar uppgifterna, med visuellt stöd samt hjälper Johan att fokusera och genomföra uppgifterna. Omfattning i tid: Fem lektioner per vecka inom elevens ordinarie undervisningstid.
Behov av särskilt stöd (Vad behöver eleven egentligen för att kunna vara mottaglig för undervisning?)
Särskilt stöd i kommunikationen med andra elever (Varför då?) för att minimera konflikter, (Vad mer behöver eleven?) kunna få en överblick över rasterna (Varför då?) för att minimera oväntade situationer.
Åtgärd B: Två ur personalgruppen turas om att finnas med under rasterna för att stötta kommunikationen mellan Johan och andra elever. Omfattning i tid: Samtliga raster.
Kommentar: Vid en första anblick så verkar inte detta vara kopplat till kunskapskrav, men detta hade en stor påverkan på måluppfyllelsen. Tidigare inträffade ofta uppskakande konflikter på rasterna som eleven hade svårt att släppa, vilket medförde att eleven inte var mottaglig för undervisning på lektionerna i olika ämnen.
Behov av särskilt stöd (Vad behöver eleven egentligen för att uppnå målen i idrott och hälsa?) Särskilt stöd i idrottsämnet; (Vad skulle underlätta?) lugnare idrottslektioner, färre intryck samt stöd i kommunikationen och samspelet med andra elever.
Åtgärd C: Idrott i en mindre grupp för att minimera ljudintrycken och underlätta kommunikation och samspel. Omfattning i tid: Två lektioner i veckan, utanför ordinarie undervisningstid.
Behov av särskilt stöd (Vad behöver eleven egentligen för att kunna uppnå kunskapskraven i övriga ämnen?)
Behov av särskilt stöd finns även fortsättningsvis när det gäller extra färdighetsträning; språk-, läs- och skrivutveckling (Behövs något mer?) samt behov av förförståelse i ämnena inför lektionerna med klassen.
Åtgärd D: Regelbundna specialpedagogiska insatser i form av extra färdighetsträning och förförståelse i ämnesområden inför kommande undervisning i ordinarie klass. Omfattning i tid: Två lektioner i veckan inom ordinarie undervisningstid när övriga klassen har idrott.
Kommentar: Språk-, läs- och skrivutvecklingen påverkar möjligheten att genomföra skoluppgifter och att nå kunskapskraven i många olika ämnen. Förförståelsen inför vad som skulle ske i klassundervisningen ökade elevens känsla av sammanhang; begripligheten, hanterbarheten och meningsfullheten ökade. Eleven kände sig tryggare med att kunna klara av skoluppgifterna och fick då mycket mer arbete utfört i olika ämnen.
Hoppas att dessa exempel var till stöd.
Soliga hälsningar
Gudrun Löwendahl Björkman
