Fråga:
Till Staffan
Finns några hinder enligt lagen att elever med skyddade uppgifter av olika grad finns i vårt journalsystem (Profdoc j3. Vi har ju ej möjlighet att begränsa åtkomsten utan alla skolsköterskor i kommunen ser alla elever men lyder ju under sekretessen för medicinska insatser enligt OSL 25 kap.
Hur skall journal i så fall förvaras och vidarebefordras vid skolflytt?
Hälsningar U
Svar:
(Svaret uppdaterat 2019-06-20)
Hej,
Den är en komplicerad fråga och SoS eller SKL har inte givit tillräckligt stöd och information i frågan. SoS hänvisar bara till att det är vårdgivaren som har ansvaret. Eftersom frågan ligger utanför det direkta sekretessområdet så avstår jag från att fabulera ett svar på ett område jag inte behärskar och som inte tillsynsmyndigheter kan ge ledning i.
Hälsningar Staffan
Staffan Olsson har skrivit till Pernilla Ek, jurist på Socialstyrelsen i frågan. Nedan följer några länkar till svar för egen bedömning.
Socialstyrelsen har i den handbok som finns till Socialstyrelsen föreskrifter (SOSFS 2008:14) om infomationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården behandlat frågan om patienter med skyddad identitet. Klicka på den här länken för att läsa mer.
Sveriges Kommuner och Landsting har i en rapport också tagit upp frågan om patienter med skyddad identitet.
http://www.skl.se/artikeldokument.asp?C=7925&A=50448&FileID=268739&NAME=PDLiP+reviderad+rapport.pdf
Med vänlig hälsning
Pernilla Ek, jurist
Socialstyrelsen, Hälso- och sjukvårdsavdelningen
Nedan följer en komplettering från Staffan Olsson (kompletteringen kvarstår från tidigare svar, är alltså 8-9 år gammal)
Stockholms läns landsting har inga tydliga rutiner framtagna än som tydliggör hur patientjournal ska föras då en patient har skyddad identitet. Detta är ett pågående och viktigt men hittills eftersatt arbete, enligt jurist Rut Forsström, Stockholms Läns sjukvårdsområde. Ingen ledning finns t.ex. via dokument utlagda på landstingets nätsidor.
Vid landstinget i Västra Götalands län journalförs patienter med skyddade uppgifter och normalt även alla andra boende på samma adress (t.ex. barn) som huvudregel med sitt personnummer och i dataförd journal. Lokala skillnader kan dock förekomma. Stefan Fransson, informationssäkerhetsansvarig vid Södra Älvsborgs Sjukhus, säger att man från polis- och skattemyndigheterna endast får skyddade personers personnummer, inga andra identifierbara uppgifter. För de som ännu inte har personnummer finns ett s.k. samordningsnummer, ett tillfälligt personnummer.
Slår man på personnumret via en sökning i sjukvården ser man via folkbokföringen att personen har skydd men man får ingen ytterligare information. Stefan bedömer att sjukvården i Västra Götaland klarar att tillgodose skyddet bra för de patienter det gäller. Men hans erfarenhet är att patienter själva ibland vill lämna ut andra identifikationsuppgifter. Dessa uppgifter bör sjukvården dock vara försiktig med att ta emot.
Min (Staffans) slutsats efter dessa kontakter med två sjukvårdsmyndigheter i landet är att rutinerna är olikartade och, åtminstone i Stockholms län, otillräckliga. I dagens samhälle, med en alltmer omfattande kontroll och registrering av människor, måste skyddet för utsatta personer och deras anhöriga garanteras på ett hundraprocentigt säkert sätt. Det är inte orimligt att begära att Socialstyrelsen bättre än idag borde ge landets vårdgivare vägledning i den frågan. Vad kommer annars att hända när systemet med sammanhållen journalföring om några år ger vårdgivare snabb tillgång till journaler i hela landet, i både enskild och allmän verksamhet?
Hälsningar Staffan
