Fråga:
I vår kommun kommer en ny E-tjänst att införas för ansökan om specialkost av medicinska skäl och anpassad kost av särskilda skäl för elever med vissa funktionsnedsättningar eller andra allvarliga tillstånd. Tanken är att vårdnadshavare ska bifoga journalkopia där utredning och fastställd diagnos framgår för att styrka behovet av medicinsk specialkost eller anpassad kost. Om eleven inte har någon fastställd diagnos ska elevhälsan utreda eventuellt behov av kostanpassning. I den utredningen ska bifogas underlag som beskriver elevens funktionsnedsättning eller allvarliga tillstånd som påverkar kostintaget.
Dessa bilagor ska sedan skickas till rektor och kostenhet innan specialkost av medicinska skäl eller anpassad kost ska kunna beviljas. Kostenheten anser att de ska kunna läsa exempelvis neuropsykiatriska utredningar eller ingående beskrivningar av elevers funktionsnedsättningar innan de beviljar en anpassad kost.
Elevhälsan anser att det räcker att behovet är intygat av elevhälsans personal och att kostenheten inte behöver ha tillgång till känsliga uppgifter om elever. Finns det några juridiska hinder för att uppgifter om elevers funktionsnedsättningar eller allvarliga tillstånd ska delas mellan olika verksamheter inom kommunen? Jag tänker till exempel på GDPR och att inte behandla fler uppgifter än vad som behövs för ändamålen.
Marie
Svar:
Hej Marie,
En intressant fråga du ställer. Både juridiska och etiska aspekter kommer jag att infoga i mitt svar. Jag är inte säker på var kostenheten befinner sig juridiskt rent organisatoriskt, men antar att den finns infogad hos en skolmyndighet av något slag och att man som anställd där omfattas av den elevstödjande sekretess och tystnadsplikt som en lärare har, en sekretess/tystnadsplikt med s.k. rakt skaderekvisit, den lindrigare graden.
Fastställda diagnoser och gjorda utredningar skickas av vårdnadshavarna (vh) själva men det framgår av din fråga inte om detta sänds till kostenheten eller till elevhälsan/rektor. Oavsett detta finns här ett samtycke men vh måste förstås veta var dessa journalkopior och utredningar förvaras. Samtycket måste alltså vara informerat i den delen.
Kostenheten måste självklart ha sådan information i varje enskilt fall att man vet att en elev får specialkost endast när eleven har rätt till den. Hur ska den frågan kunna balanseras mot varje elevs behov av att inte bli utvikt i alla delar av sin, som du skriver, funktionsnedsättning och sina allvarliga tillstånd. Det är knappast rimligt att ge kostenheten all personlig information som framkommit om en elevs tillstånd för att bevilja specialkost eller anpassad kost. Däremot måste åtminstone enhetens chef veta att elevhälsans utredningar och ställningstaganden är rimliga och bygger på den sakkunskap som är nödvändig.
En lösning jag kan tänka mig är att t.ex. kostenhetschefen muntligt får en övergripande föredragning av elevhälsan i varje fall där special- eller anpassad kost föreslås för en elev. Informationen ska endast avse sådana uppgifter som tydligt visar behovet. Den chefen har tystnadsplikt och bör vara mycket återhållsam med information till annan personal i kostenheten. Detta är dock mer en etisk fråga. Skulle kostenhetschefen ha frågor och invändningar mot elevhälsoförslaget bör de synpunkterna lämnas direkt vid mötet.
Jag kan inte se att GDPR förhindrar att information om special- eller anpassad kost tillställs den personal som i förskolan eller skolan ska svara för mathållningen. Men det måste vara tydligt för föräldrar och elever att dessa uppgifter personregistreras och de kan också begäras ut enligt GDPR:s regelverk. Självklart är det inte möjligt för var och en av oss att få tillgång till vilka barn detta handlar om.
Hälsningar
Staffan
