Fråga:
Hej Staffan,
Mitt dilemma är att jag vill starta en tjejgrupp i en 5:a. Anledningen till tjejgruppen är att det bara är fem tjejer i klassen och en av tjejerna känner sig lite utanför. Tanken är att göra tjejerna mer uppmärksamma på varandra och genom samtal och aktiviteter göra dem mer positiva och få ihop dem som en grupp socialt. Klassen har också en klassassistent som jag tänker skulle vara med i tjejgruppen och som då kommer fortsätta att dagligen stötta tjejerna. Denna grupp är då tänkt att vara 3-5 gånger med en gång i veckan ca 40 minuter varje tillfälle. I samråd med klassläraren har vi valt undervisning som t.ex. elevens val som inte ska påverka eleverna studier avsevärd och även i anslutning till rast. Jag och klassassistenten har informerat tjejerna om att vi tänkte starta en tjejgrupp och de var positiva till detta. Jag informerade dem om att jag kommer att ringa till deras vårdnadshavare för att få samtycke.
Jag fick samtycke av fyra vårdnadshavare, en motsatte sig att dottern skulle delta i en sådan grupp för att hon skulle missa lektioner och för att man med en kurator pratar om problem, vilket vårdnadshavaren inte ville. Jag förklarade syftet med gruppen och att vi ville stärka tjejerna socialt i skolan.
Min fråga är: Kan jag ha tjejgruppen ändå utan vårdnadshavarens samtycke? Hade jag inte behövt ringa vårdnadshavarna för att få samtycke för att starta en sådan grupp? Vad gäller det för regler när man vill starta gruppverksamheter i skolan?
Med vänlig hälsning
B
Svar:
(Svaret uppdaterat 2020-07-28)
Hej B,
Det är en i högsta grad lovvärd aktivitet att stötta elever för att ge dem ökad självkänsla. Det som främst påverkar mitt svar nu är elevernas ålder och därmed mognad.
Några särskilda regler för att starta gruppverksamhet i skolan finns inte, såvitt jag vet. Att elever träffas för att prata med handledning och stöd av lärare, kurator eller t.ex. specialpedagog är många gånger odramatiskt och kan ske utan vårdnadshavares samtycke.
I detta fall finns dock två komplicerande omständigheter som gör att ett vårdnadshavarsamtycke måste sökas. För det första handlar det om elevernas ålder. De går i femman och är omkring 11 år gamla. Då kan de inte bedömas vara tillräckligt mogna för att självständigt samtycka till den kuratorledda verksamhet som du beskriver. Vårdnadshavarna måste höras för att ge sitt samtycke. Hade eleverna varit i tonåren hade saken kommit i ett annat läge.
Andra former för att stärka självkänslan får, när eleverna är yngre och samtycke inte ges, sökas av mer traditionellt slag, i ”vanlig” skolverksamhet. En lärare kan självklart inom ramen för sin undervisning själv välja grupperingar och undervisningens inriktning, t.ex. behandla genusfrågor eller temat självkänsla. Går en kurator in utan ämne blir läget ett annat och mer känsligt för många.
För det andra går gruppverksamheten in på frågeställningar som är av stor vikt för en vårdnadshavare att själv vara delaktig i, om de så önskar. För fyra av flickorna har deras vårdnadshavare accepterat att kurator och andra i skolan kan arbeta med självkänslofrämjande samtal och aktiviteter. Då finns inga problem att genomföra verksamheten, som dock på en vårdnadshavares begäran i viss mån kan behöva återrapporteras om det framkommer något som är av stor betydelse för denne.
Så ungefär ser det rättsliga läget ut. Kanske skulle det vara bra att gå ut med tidig information till alla föräldrar om att skolan jobbar med dessa slags samtal som pedagogisk metod och beskriva syftet med samtalsgrupperna. Det skulle kanske öka förståelsen och acceptansen för samtalen.
Hälsningar
Staffan
