Tester som elevhälsan utför

22 februari, 2017

Fråga:

Hej!
Får någon i elevhälsan utföra ett test oavsett vilket tex läs och skriv? Vad gäller för info som bör eller ska ges till vårdnadshavare? Det gäller elever under 18 år på gymnasiet.

Svar:

Hej Cecilia,

Olika tester kräver olika former av behörighet. För en del tester krävs
1. en specifik yrkesutbildning eller legitimation
2. olika former av genomgångna certifieringskurser
3. vare sig speciell yrkesutbildning eller genomgången kurs

Vad som gäller framkommer när man läser om det specifika testet. Inom området läs- och skriv förekommer tester som passar in på samtliga ovanstående tre kravnivåer. I Specialpedagogiska skolmyndighetens (SPSM-s) Pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi – ett stödmaterial rekommenderas t.ex. att Den person som gör utredningen bör ha en pedagogisk utbildning på högskolenivå, med inriktning läs- och skrivsvårigheter/dyslexi.

I Sverige finns inte ännu rätten att ställa en dyslexidiagnos reglerat i någon författning. Om personen har kompetens och behörighet i utredningsmaterialet samt har god kunskap inom dyslexi/specifika läs- och skrivsvårigheter så kan personen ställa diagnosen. Oftast är det en legitimerad logoped, specialpedagog eller speciallärare men det kan t.ex. även vara en legitimerad psykolog.

Precis som du antyder är det viktigt att denna fråga lyfts och förtydligas inom skolans elevhälsoteam; Vad bör ingå i de olika professionernas uppdrag och roller? Vilka läs- och skrivtest behöver göras och när? Vem är lämpligast att utföra dessa? Här kan vi behöva beakta såväl kompetens, tidsaspekter, kontakt och kännedom om eleven, eventuellt behov av att utföra testet i samarbete med modersmålslärare och vem som kommer arbeta vidare med stödinsatser för eleven ifråga.

När någon part har uppmärksammat att eleven har vissa svårigheter t.ex. inom läs- och skrivområdet som behöver kartläggas bör såväl eleven som vårdnadshavare involveras, när eleven är under 18 år. De har rätt att få information och att vara delaktiga. I Skolverkets allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram framkommer att lärare och övrig skolpersonal så snart som möjligt bör informera och samverka med eleven och elevens vårdnadshavare om att det kan finnas behov av extra anpassningar, eller behov av att göra en utredning om särskilt stöd (sidan 21, 25-26, 30 och 33). Detta tas även upp i Vägledning för gymnasieskolan. Här betonas vikten av dialogen med eleven och vårdnadshavarna inför och vid kartläggningen, samt även betydelsen av att de får ta del av resultatet (sidan 16-17 och 20).