Till Frågor & svar

9 november, 2021

Utredning av särskilt stöd som gäller sociala svårigheter

Fråga:

Hej,

Min arbetsplats är en liten kommunal skola, i sin helhet särskild undervisningsgrupp, belägen vid och kopplad till ett behandlingshem. Behandlingshemmets ungdomar är placerade p g a sexualrelaterad problematik och kan av säkerhetsskäl inte gå i någon av kommunens andra skolor.

Eftersom vi är en särskild undervisningsgrupp krävs pedagogisk utredning och åtgärdsprogram. Vår fråga är: när elever inte har några pedagogiska svårigheter utan bara sociala hur ska vi då utforma den pedagogiska utredningen? De placerande kommunerna vill ha dessa för att betala den extra kostnad det innebär att ha elever vid vår skola.

MVH Nina


Svar:

Hej Nina,
och tack för din fråga.

Ni undrar över hur ni kan utforma utredningen av dessa elevers behov av särskilt stöd, i de fall där eleverna inte uppvisar några pedagogiska svårigheter. Jag vill ändå börja med att lyfta att lärande är en kognitiv process som sker i olika sociala kontexter och i hög grad i det sociala samspelet med andra. Detta medför att sociala aspekter kan vara betydelsefulla för elevens måluppfyllelse på kort eller lång sikt. I Skolverkets allmänna råd kan vi på sidan 12-13 läsa ”Det kan förekomma att en elev för närvarande når de kunskapskrav som minst ska uppnås, men uppvisar andra svårigheter vilka gör att skolan av olika skäl bedömer att eleven längre fram under skoltiden kan få svårigheter att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Det kan till exempel handla om en elev med en funktionsnedsättning, psykosocial problematik, psykisk ohälsa, svårigheter i det sociala samspelet, koncentrationssvårigheter samt upprepad eller långvarig frånvaro.”

Nu lite mer konkret hur ni kan gå till väga; Ni genomför utredningen om särskilt stöd på samma sätt som ni gör för de övriga eleverna. Syftet med utredningen är alltid att vi ska få en ökad förståelse för elevens skolsituation dvs att vi är ”Detektiver” för att få klarhet i elevens, vårdnadshavarnas och personalens perspektiv kring vilka förutsättningar och situationer som underlättar/fungerar väl och försvårar/är utmanande för eleven. Vi ska alltid belysa måluppfyllelsen i samtliga ämnen och vi kan även lyfta delar från läroplanens del 1-4. Vi dokumenterar de förmågor, färdigheter och kunskaper som fungerar väl vilket kan vara viktigt för elevens självförtroende och framtidstro. Detta kan även tillvaratas och ge personalen information till den fortsatta undervisningen. Likaså behöver vi belysa svårigheter i förmågor, färdigheter och kunskaper. Här kan det ge oss viktiga ledtrådar om till exempel eleven har lätt för att kunna byta perspektiv, resonera, analysera och dra slutsatser inom vissa ämnen, kunskapsområden, normer eller värden (läroplanens del 1 och 2) men inte när det gäller frågor som berör sexualitet, samtycke och relationer.

Jag tror att ni kan få god vägledning via Skolverkets skrift Sex och samlevnad i grundskolans styrdokument (2018) som tar upp området som era elever har svårigheter inom kopplat till samtliga ämnen utom fysik, geografi, kemi, matematik och teckenspråk för hörande. Även textpartier i läroplanens del 1 och 2 tas upp i skriften.Ni kan även ta del av nyheterna inför Lgr22 via Skolverkets webbsida Sex och samlevnad/Sexualitet, samtycke och relationer.

Soliga hälsningar
Gudrun Löwendahl Björkman

1 december 2021

Sekretess Staffan Olsson

30 november 2021

Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram Gudrun Löwendahl Björkman

24 november 2021

Sekretess Staffan Olsson

23 november 2021

Sekretess Staffan Olsson

23 november 2021

Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram Gudrun Löwendahl Björkman

22 november 2021

Sekretess Staffan Olsson

17 november 2021

Sekretess Staffan Olsson

9 november 2021

Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram Gudrun Löwendahl Björkman

8 november 2021

Sekretess Staffan Olsson

8 november 2021

Nils Lundin

1 november 2021

Sekretess Staffan Olsson

28 oktober 2021

Sekretess Staffan Olsson