Fråga:
Kärt barn har många namn och jag blir helt snurrig.
Extra anpassningar gör vi på olika sätt. Vi dokumenterar detta i IUP (eller rättare sagt i elevens ämnesmatriser). Efter x antal veckor/månader av extra anpassningar kan det så vara dax att gå vidare med en kartläggning inför ÅP. Det är här jag känner mig förvirrad.
Vad är det vi ska dokumentera och i vilka dokument?
Vi har något som heter Pedagogisk kartläggning där vi ska specificera varje ämne för sig enligt följande:
”beskriv på ett konkret plan vad eleven kan, är på väg att nå, vad är svårigheten i förhållandet till kunskapskraven i läroplanen Lgr11.
” Sedan är det dessa rubriker:
”Skolsituation Hur uppfattar pedagogerna elevens skolsituation? Utgå från hela skoldagen.”
”Tidigare insatser och åtgärder” ”Elevens och föräldrarnas synpunkter” ”Analys och slutsatser” Sedan gör vi ett ÅP som ska vara ett levande dokument som elev + lärare ska känna till och arbeta efter.
Gör vi rätt? Ska kartläggningen göras på detta sätt?
Hälsningar
Maria
Svar:
Hej Maria, och tack för din fråga.
Precis som du skriver så benämner vi ofta utredning av en elevs behov av särskilt stöd på många andra sätt tyvärr. Ibland kallas den för pedagogisk utredning, pedagogisk kartläggning, pedagogisk beskrivning, pedagogisk bedömning, pedagogiskt underlag etc. Ibland menar vi samma sak, ibland inte. Detta förvirrar och skapar ofta missförstånd, precis som du tar upp. Oavsett om skolan/kommunen/annan huvudman väljer att använda Skolverkets blankettexempel (länk finns längre ned) eller inte, så rekommenderar jag ändå att alla använder samma rubrik på blanketten dvs Utredning av en elevs behov av särskilt stöd. Skälen är flera.
Pedagogiska utredningen av en elevs behov av särskilt stöd består huvudsakligen av två delar:
- En kartläggning av elevens skolsituation där vi beaktar omständigheter på skol-, grupp- och individnivå. Här ingår inte enbart en pedagogisk kartläggning, utan vi behöver också beakta om det kan finnas viktig information av psykologisk, medicinsk och/eller skolsocial karaktär som påverkar elevens skolsituation. Eleven har kanske genomgått en logopedutredning inom området språkstörning. Kuratorn har kanske gjort en skolsocial observation. Skolhälsovården kanske t.ex. vet att eleven har en syn- eller hörselnedsättning, vilket eleven håller dolt, som påverkar elevens förutsättningar i skolan. Vi behöver med andra ord ha en rutin så vi alltid har samråd med elevhälsans övriga kompetenser, för att även kunna väga in andra aspekter än rent pedagogiska i vår kartläggning.
- Pedagogisk bedömning om eleven är i behov av särskilt stöd. I denna del gör vi en analys av hur den sammanlagda informationen från del 1 påverkar elevens skolsituation och möjlighet att nå kunskapskraven. Vi gör en pedagogisk bedömning av elevens behov och dokumenterar våra slutsatser – om eleven är i behov av särskilt stöd respektive i behov av extra anpassningar. När slutsatsen är att eleven är i behov av särskilt stöd så dokumenteras det, precis som du skriver, i ett åtgärdsprogram. Många elever som är i behov av särskilt stöd är också i behov av extra anpassningar, vilka inte dokumenteras i åtgärdsprogrammet.
Nu över till din nästa fråga dvs vad är det som ska dokumenteras när det gäller pedagogiska aspekter i kartläggningsdelen (del 1).
Det finns mycket som är bra med de frågor som du beskriver. Man kan absolut använda dem i den pedagogiska delen av kartläggningen. Jag skulle ändå vilja tipsa er om att ni kan vinna mycket på att byta ordningen på frågorna för som vi frågar får vi svar. Det finns en så pass stark magnet som gör att vi lägger fel och brister hos eleven. Om vi då redan i första frågan även ska beskriva svårigheterna, så blir det mycket svårare att senare kunna lyfta blicken till faktorer på skol- och gruppnivå. På samma sätt är det en stor fördel att tidigt lyfta in elevens och föräldrarnas synpunkter. De kan ofta ha många kloka tankar som påverkar resten av kartläggningen och det finns stora vinster med att de känner sig reellt delaktiga redan i ett tidigt skede.
Jag föreslår därför följande ordning för en kartläggning
- Hur uppfattar elev och föräldrar skolsituationen?
- Vilka omständigheter på grupp- och skolnivå påverkar elevens förmågor?
- Hur är elevens förmågor och färdigheter i relation till kunskapskraven? (ej fritidshem)
- Vilka förmågor och situationer är väl utvecklade/fungerar bra respektive är svåra. Hur visar det sig?
- Andra färdigheter som är relevanta?
- Hur bemöter ni eleven och hur anpassar ni skoldagen? (inklusive tidigare insatser)
Du skrev att ni dokumenterar de extra anpassningarna i elevens ämnesmatriser. Om dessa ingår eller länkas ihop med IUP-n så är det helt ok. IUP-n ska innehålla de extra anpassningarna eller en sammanfattning av dem. Det går även bra att ni infogar och hänvisar till en bilaga inom IUP-n ex ämnesmatriserna eller en blankett med extra anpassningar.
Ni hittar konkreta exempel på kartläggningsfrågor och utredningar av elevers behov av särskilt stöd mm i Vägledning för grundskolan sidan 22-35 samt bilaga 1, i Vägledning för gymnasieskolan sidan 15-23 samt bilaga 1 (Beställs via www.GLBatgardsprogram.com ) och i Skolverkets stödmaterial Stödinsatser i utbildningen sidan 32-46.
Skolverkets blankettexempel finns att ladda ner via http://www.skolverket.se/regelverk/allmanna-rad/extra-anpassningar-1.196156
Soliga hälsningar
Gudrun Löwendahl Björkman
