Fråga:
Hej Gudrun!
Jag har en fråga som jag behöver få svar på. I din föreläsningsfilm om ”Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram” finns det ett moment där du talar om vad som behöver finnas i beslutet för särskilt stöd och åtgärdsprogram (ÅP). Beslutet tas av rektor på EHT, men själva ÅP utformas av mentor eller undervisande lärare och speciallärare (och eleven) där de diskuterar upplägg, långsiktigt och kortsiktigt mål osv. Är det då själva upplägget som vårdnadshavare har rätt att överklaga?
Eller är det själva beslut om att elev kommer att få stödet? Jag känner att finns förvirring kring det, i alla fall hos oss. I blanketten som vi använder för pedagogisk utredning finns en del där det står hur man överklagar beslutade åtgärder. Men i själva pedagogiska bedömningen bör det väl inte finnas åtgärder?
Skulle du förklara tydligare för mig vad som gäller, tack?
Hälsningar,
Lotta
Svar:
Hej Lotta,
och tack för din fråga.
Informationen om överklagande ska stå angivet i åtgärdsprogrammet (inte i utredningen av elevens behov av särskilt stöd). Vi ska även säkerställa att vårdnadshavare och elever över 16 år, som har rätt att överklaga, förstår innebörden och hur de ska gå till väga. På Skolväsendets överklagandenämnds hemsida finns texten förklarad på olika språk samt även på enkel svenska. De beslut som vårdnadshavare och elever över 16 år har rätt att överklaga är:
- Beslut om att inte upprätta ett åtgärdsprogram – utifrån att skolan gjort den pedagogiska bedömningen att eleven inte är i behov av särskilt stöd
- Innehållet i ett beslutat åtgärdsprogram – valet av stödåtgärder, hur åtgärderna ska genomföras och omfattningen i tid som åtgärderna ska genomföras
- Beslut att avsluta ett åtgärdsprogram – utifrån att skolan bedömer att eleven inte är i behov av särskilt stöd längre samt att eleven inte heller kommer att bli i behov av särskilt stöd när åtgärderna avslutas
Ingripande former av särskilt stöd exempelvis särskild undervisningsgrupp, enskild undervisning och särskild undervisningsgrupp får inte beslutas av mentor, lärare, speciallärare, biträdande rektor etc utan måste beslutas av rektor.
I Skolverkets tidigare allmänna råd om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram (2014) samt i de blankettexempel som Skolverket har erbjudit 2014-februari 2023 var det tydligt att vi inte bör skriva in några förslag på åtgärder i utredningen av elevens behov av särskilt stöd. Det är ingenting som har ändrats i skollagen eller skolförordningar som ändrar detta faktum. Trots detta så anger Skolverket och SPSM i sitt webbaserade stödmaterial med tillhörande blankettexempel att vi nu även ska skriva in förslag på åtgärder i själva utredningen av elevens behov av särskilt stöd. Detta var en anledning till att jag och flera med mig skriftligt påtalade flera fallgropar som fanns i de nya blankettexemplen och jag hade även ett digitalt möte med de ansvariga för stödmaterialet. Tack och lov ändrade de på flera olika saker i blankettexemplen successivt under våren 2023 (fyra olika versioner av blanketterna publicerades feb-juni). Dessvärre anges fortfarande (2023-10-02) att vi i den pedagogisk bedömningen, om eleven bedöms vara i behov av särskilt stöd, ska beskriva ”vilka åtgärder skolan överväger att sätta in och varför, samt vad åtgärderna ska leda till.” Skolverket och SPSM är tydliga med att det är helt frivilligt om skolor vill använda de nya blankettexemplen eller inte och det är jag tacksam för. Jag har granskat massor av utredningar och ser genomgående att det är en stor fallgrop om vi dokumenterar förslag på åtgärder i utredningen. I huvudsak brukar följande problem uppstå när vi dokumenterar åtgärder redan i utredningen:
- vi blandar ihop svårigheter och behov med åtgärder/lösningar vilket i sin tur kan medföra A) att vi inte har kommit till pudelns kärna med vad behovet egentligen är och då kan vi sätta in felaktiga åtgärder B) att vi i senare skede även skriver in elevens svårigheter i åtgärdsprogrammet dvs det kan då bli integritetskänsligt (sekretessaspekten blir allvarlig).
- det kan skapa en konflikt mellan vårdnadshavare och skola om skolan i åtgärdsprogrammet beslutar andra åtgärder än de som har skrivits in i utredningen.
- det blir ett onödigt dubbelarbete att dokumentera åtgärderna både i utredningen och i åtgärdsprogrammet
- när skolan (förr eller senare) beslutar om andra åtgärder i åtgärdsprogram så blir innehållet i utredningen delvis inaktuellt. Vi ska göra en ny utredning av elevens behov av särskilt stöd när innehållet i utredningen inte längre är relevant eller inaktuellt dvs det kan även här bli ett onödigt merarbete.
Jag, och många med mig, rekommenderar därför er att inte skriva in åtgärder i utredningen av elevens behov av särskilt stöd.
Soliga hälsningar
Gudrun Löwendahl Björkman
Visste du föresten att Gudrun erbjuder förinspelade föreläsningar inom en mängd olika teman, nu ligger åtta olika föreläsningar uppe
Läs mer och se om det är något för din enhet, skola eller kommun!