Fråga:
Hej,
Jag arbetar som skolkurator i en kommun med socialpedagoger. De kartlägger några gånger per läsår eleverna när det gäller betyg och närvaro men kartlägger även sociala förhållanden. Närvaro och betyg har jag förståelse för att det ska kartläggas men min fråga handlar om det sociala. Vad är rimligt att kartlägga och dokumentera? Vad får man/får man inte kartlägga? De har inte tillgång till säkert dokumentationssystem.
Jag tänker att det finns fördelar att kartlägga eftersom vi får bättre koll och kan arbeta såväl förebyggande som exempelvis när problem uppstår socialt (i skolan alltså). Men jag känner mig tveksam till vad som faktiskt är ok.
AF
Svar:
Hej AF och tack för din fråga
Frågan om vad man i skolan får personregistrera med stöd av dataskyddsförordningen (GDPR) och den svenska dataskyddslagen har utförligt diskuterats i regeringens proposition 2017/18:218 ”Behandling av personuppgifter på utbildningsområdet”. Kortfattat kan man säga att skoldokumentation till den största delen vinner stöd i GDPR:s princip att personregistrering är tillåten utifrån ett allmänt intresse (dataskyddsförordningen artikel 6.1.e). Skollagen, men även annan lagstiftning som reglerar skolans verksamhet, utgör därmed det allmänna intresse som ger utrymme för personregistrering. Utöver det allmänna intresset kan till exempel ett samtycke och att fullgöra en rättslig skyldighet ge skolpersonal rätt att personregistrera individuppgifter.
I regeringspropositionen beskrivs konkret vad som kan dokumenteras. Utrymmet är i princip lika stort vid fristående skolor som vid skolmyndigheter. Myndighetsutövning, bland annat ärendehandläggning vid till exempel utredningar om särskilt stöd, vid kränkningar och vid mottagande till skolformer är några av många exempel på sådan ärendeberedning. Men skolan behöver även i övrigt dokumentera uppgifter om elever, bland annat vid elevsamtal, elevprestationer och mycket annat. För allt detta finns stöd utifrån ett allmänt intresse.
I propositionen diskuteras särskilt noga hur skolan får registrera känsliga personuppgifter, främst de som berör hälsoområdet. Man tar bland annat upp skolans hälso- och sjukvårdspersonal (EMI och skolpsykologen) och deras möjligheter men pekar även på att övrig elevhälsa emellanåt kan behöva registrera dessa känsliga hälsouppgifter. Man skriver på s. 134: ” Inom den specialpedagogiska insatsen finns specialpedagoger och speciallärare som t.ex. kan delta i kartläggning av elevers behov av särskilt stöd, genomföra pedagogiska utredningar samt utforma och genomföra åtgärdsprogram. Enstaka specialpedagogiska insatser under en kortare tid, t.ex. två månader, kan även vidtas som en s.k. extra anpassning inom ramen för den ordinarie undervisningen. I sådana fall finns det ingen föregående utredningsskyldighet motsvarande den som finns när det gäller särskilt stöd (3 kap. 5 a § och prop. 2013/14:160 s. 15 f. och 36). Även om en specialpedagog eller motsvarande och, i vissa fall, en skolkurator inte har någon skyldighet att föra patientjournal så har de en dokumentationsskyldighet vid handläggning av enskilda elevärenden som avser myndighetsutövning (29 kap. 10 § skollagen). Det kan alltså även inom denna del av elevhälsan finnas ett behov av att kunna behandla uppgifter om hälsa.”
Det framgår inte exakt av din fråga vad som socialpedagogerna kartlägger ifråga om sociala förhållanden. Jag är inte heller helt säker på om anteckningarna gäller alla elever eller endast elever där ett stödbehov kan finnas i form av bedömda behov av framtida extra anpassningar eller ett kommande behov av särskilt stöd via utredningar inför åtgärdsprogram. Även om anteckningarna inte gäller känsliga hälsouppgifter utan uppgifter av mer allmänt socialt slag så bedömer jag att specialpedagogerna enligt GDPR endast har stöd för sådan dokumentation om den sker i de sammanhang där elever kan förväntas ha ett stödbehov. Att göra breda sociala kartläggningar av alla elever på en skola är mycket tveksamt, främst av det skälet att det knappast finns ett stöd för detta i skollagstiftningen eller i GDPR. Den enskilda elevens integritet riskerar att drabbas på ett olagligt sätt.
Mitt råd är alltså att ni tar ställning till motiven för dessa de socialpedagogiska kartläggningar och ser till att de endast görs för de elever där ett stödbehov bedöms finnas. Det är självklart att personregistrering av en elev är möjlig för att kartlägga kränkningar och för att tidigt kunna sätta in behövligt stöd. Men dessa kartläggningar måste alltså begränsas till att gälla de elever för vilka en kartläggning verkligen behövs.
Hälsningar
Staffan
