Fråga:
Hej,
Hur påverkar det skolans organisation att hälso- och sjukvårdskurator från och med 2019 är ett legitimationsyrke, om en person som är legitimerad hälso- och sjukvårdskurator anställs som kurator i skolan?
I Vägledning för elevhälsan (Socialstyrelsen och Skolverket, 2016 ) står att insatser av en legitimerad skolläkare, skolsköterska och skolpsykolog som riktar sig till enskilda elever i regel är hälso- och sjukvård. Om en skolpsykolog remitterar en elev till hälso- och sjukvården bör det normalt också falla in under hälso- och sjukvård. Huruvida en skolpsykologs utredning av och insatser för en elev är hälso- och sjukvård eller inte beror på dess karaktär. Om skolpsykologen gör en individuell utredning av elevens psykiska hälsa i en patient- och behandlarrelation är verksamheten hälso- och sjukvård. En sådan utredning kan bland annat ha sin grund i att det pedagogiska arbetet inte fungerar.
Vidare står att om skolhuvudmannen även engagerar andra legitimerade yrkesutövare i elevhälsan, till exempel en logoped eller fysioterapeut, så gäller motsvarande resonemang för om deras insatser är hälso- och sjukvård eller inte.
Som jag förstår resonemanget så är inte anställningsformen, vad som står på anställningsavtalet, avgörande. Är den som anställd legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal så ska bedömningen kring av huruvida en arbetsuppgift är hälso- och sjukvård göras utifrån insatsen som genomförs. Kommer då insatser som skolkuratorer genomför, om de är legitimerade hälso- och sjukvårdskuratorer, kunna räknas som hälso- och sjukvård?
Om detta är fallet får det stor påverkan på skolans organisation, jag tänker då att det behöver finnas en verksamhetschef, ska bedrivas patientsäkerhetsarbete etc. även för elevhälsans psykosociala insats så som idag krävs för den medicinska- och psykologiska insatsen. Är detta något som är juridiskt utrett?
C
Svar:
Hej C,
En spännande och mycket aktuell fråga. Jag kan inte se att den ännu har besvarats av någon myndighet med hänvisning till skolan och dess organisation. Jag har kontaktat Socialstyrelsens upplysningstjänst och fått ett svar som tyvärr inte ger ledning. Svaret finns nedan. Därför ger jag några personliga kommentarer men hoppas att frågan lyfts i framtiden på ett klargörande sätt.
En skolkurator möter elever och deras vårdnadshavare/föräldrar i olika situationer. Ibland sker mötena via samtal, ibland via kartläggningar/utredningar av olika slag eller kanske en anmälan till socialnämnden när ett barn misstänks fara illa. Möten och kontakter sker även indirekt, via samtal med arbetskamrater i elevhälsan, en rektor eller lärare. I Vägledning för elevhälsan (2016, s. 25) säger man att ”Elevhälsans psykosociala insats utförs vanligen av skolkuratorer som arbetar enligt det övergripande uppdrag för skolans verksamhet som finns angivet i skolans styrdokument.”
Frågan är nu vad det kommer att innebära juridiskt när en legitimerad hälso- och sjukvårdskurator anställs som kurator i skolan. En skolkurators uppgift är inte i första hand att bedriva hälso- och sjukvård. På s. 26 i vägledningen sägs att ”Med hälso- och sjukvård avses åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Begreppet hälso- och sjukvård omfattar alltså såväl de sjukdomsförebyggande åtgärderna som den egentliga sjukvården.”
Knäckfrågan som jag ser det är förstås i vilken utsträckning om än alls en legitimerad kurator i skolan arbetar med hälso- och sjukvård. Består hens arbetsuppgifter av att ”medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar” eller av sociala samtal och andra arbetsuppgifter utan medicinsk anknytning? Möjligen kan svaret variera beroende på med vilken metod och inriktning denne skolkurator tar sig an sina arbetsuppgifter. Skulle metoden vara hälso- och sjukvårdsinriktad kan det handla om hälso- och sjukvård och då finns även en skyldighet för den legitimerade skolkuratorn att föra patientjournal.
Min uppfattning är alltså att skolkuratorn själv via metodval m.m. skulle kunna avgöra om hens insatser ska kopplas till hälso- och sjukvård eller till en traditionell psykosocial insats. Man kan även tänka sig att det av skolkuratorns befattningsbeskrivning tydligt ska framgå att det är just dessa psykosociala insatser som skollagen föreskriver som ska utföras av skolkuratorn, inte hälso- och sjukvård. I så fall har det ingen betydelse att kuratorn har en legitimation inom hälso- och sjukvården, eftersom ingen hälso- och sjukvårdsinsats genomförs.
Jag har alltså ställt din fråga till Socialstyrelsen för att få höra deras uppfattning. Svaret blev allmänt och avvaktande. Tills vidare hävdar jag att en skolkurator, om än legitimerad inom hälso- och sjukvården, inte utför hälso- och sjukvård när hen inte förebygger, utreder och behandlar sjukdomar. Skulle skolkuratorn hamna i ett gränsland i något möte med elev eller vårdnadshavare måste hen ta ställning till hur samtal genomförs, med eller utan hälso- och sjukvårdsinriktning. För mig är utgångspunkten för en skolkurator att denne inte ska bedriva hälso- och sjukvård utan arbetsinsatsen ska vara psykosocial.
Jag önskar dig skön ledighet.
Staffan
Socialstyrelsens svar:
Hej,
Tack för ditt mejl till Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen kan bara redogöra generellt för bestämmelser i gällande författningar (lagar, förordningar och föreskrifter) inom hälso- och sjukvård och socialtjänst, men vi kan inte ta ställning till hur de ska tillämpas i enskilda fall då det är uppgifter för tillsynsmyndigheterna. Vi har heller inte möjlighet att göra rättsutredningar till enskilda aktörer. Vårt svar är generellt.
Det som avgör är arbetsuppgifterna. Har den anställde hälso- och sjukvårdsuppgifter medföljer sedvanligt ansvar så som exempelvis journalföring enligt Patientdatalagen, PDL, 3 kap. 3 §.
All hälso- och sjukvårdspersonal bär ansvar för sin yrkesutövning. En allmän och grundläggande bestämmelse om ansvaret för hälso- och sjukvårdspersonalen finns i 6 kap. 2 § patientsäkerhetslagen (2010:659) och anger att personalen själv bär ansvaret för hur han eller hon utför sina arbetsuppgifter. En annan grundläggande bestämmelse finns 6 kap. 1 § samma lag. Nämligen att hälso- och sjukvårdspersonal ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet och att en patient ska ges sakkunnig och omsorgsfull vård som uppfyller dessa krav.
