Fråga:
Hej!
Jag har precis börjat arbeta med specialpedagogiska uppgifter och försöker få ordning på alla begrepp. Jag har fastnat i det här med pedagogisk utredning/bedömning/kartläggning (kärt barn har många namn!), och undrar om det ”räcker” att man skriver utredningen/kartläggningen direkt i blanketten ”utredning om elevs behov av särskilt stöd”, eller om man ska göra själva utredningen/kartläggningen på något annat sätt först? Jag har sett exempel från kommuner där man har gjort blanketter som heter ”pedagogisk utredning”, och ”pedagogisk kartläggning”. Behövs verkligen det? Jag tänker att alla delar går att få med direkt i ”utredning om elevs behov av särskilt stöd”? I just fallet ovan med blankettexempel utgår ”pedagogisk utredning” till viss del från Skolverkets mall, där man till slut kommer fram till om eleven är i behov av särskilt stöd eller ej, och om åtgärdsprogram bör upprättas eller ej. Men det blir så mycket att skriva (och läsa)! Jag har köpt och läst din ”Vägledning för grundskolan”, och där är det inte alls lika mycket textmängd i exemplen. Det känns som att man ger sig själv så mycket merjobb i onödan ibland!
Ber om ursäkt för lång fråga!
Erika
Svar:
Hej Erika,
och tack för din fråga.
Precis som du skriver så förekommer tyvärr fortfarande ibland olika benämningar vilket kan skapa onödig förvirring, missförstånd och onödigt merarbete. Ibland kallas utredningen av en elevs behov av särskilt stöd för pedagogisk utredning, pedagogisk kartläggning, pedagogisk beskrivning, pedagogisk bedömning, pedagogiskt underlag etc. och ibland kallas en del av utredningen för något av dessa alternativ.
Jag rekommenderar att alla använder samma rubrik på blanketten dvs Utredning av en elevs behov av särskilt stöd. Utredningen av en elevs behov av särskilt stöd består huvudsakligen av två delar vilket vi kan läsa om i såväl Skolverkets stödmaterial Stödinsatser i utbildningensom i mina häften Vägledning för grundskolan och Vägledning för gymnasieskolan:
Del 1 – En kartläggning av elevens skolsituation där vi beaktar omständigheter på skol-, grupp- och individnivå. Denna del kallas inte för pedagogisk kartläggning eftersom vi även behöver beakta om det kan finnas viktig information av psykologisk, medicinsk och/eller skolsocial karaktär som påverkar elevens skolsituation. Eleven har kanske genomgått en logopedutredning inom området språkstörning. Kuratorn har kanske gjort en skolsocial observation. Skolhälsovården kanske t.ex. vet att eleven har en syn- eller hörselnedsättning, vilket eleven håller dolt, som påverkar elevens förutsättningar i skolan. Vi behöver med andra ord ha en rutin så vi alltid kan stämma av med elevhälsans övriga kompetenser, för att även kunna väga in andra aspekter än rent pedagogiska när det är relevant.
Del 2 – Pedagogisk bedömning om eleven är i behov av särskilt stöd. I denna del gör vi en analys av hur den sammanlagda informationen från del 1 påverkar elevens skolsituation och möjlighet att nå kunskapskraven. Därefter dokumenterar vi våra slutsatser kring om eleven är i behov av särskilt stöd och inom vilka områden det i så fall gäller. I ett separat stycke/under ny rubrik i den pedagogiska bedömningen dokumenterar vi om eleven är i behov av extra anpassningar.
Sammanfattande svar till dig;
Ja, det räcker att vi skriver kartläggningsdelen direkt i blanketten. Här utgår vi från andra gjorda underlag; obligatoriska kartläggningar, screeningtester, observationer, skriftliga omdömen och eventuell bedömning från logoped eller annan profession etc. Det stämmer också som du skriver att alla delar går att få med direkt i utredningen av elevens behov av särskilt stöd. Vi ska undvika onödigt merarbete men vi behöver hjälpas åt så att vi får med de olika aspekter som behövs i kartläggningsdelen för den aktuella eleven. Detta är en förutsättning för att vi ska kunna göra en professionell pedagogisk bedömning. När jag leder praktiska utbildningsinsatser för att utveckla professionell dokumentation kring särskilt stöd, delar jag numera alltid upp kursen till fyra tillfällen (kartläggning pedagogisk bedömning åtgärdsprogram utvärdering av åtgärdsprogram). Steg 1 blir att deltagarna gör del 1 dvs. kartläggningen i utredningen för en elev. När deltagarna får respons från mig och sin responsgrupp/responskollega så dyker oftast några aspekter upp som också behöver kartläggas för att vi ska kunna få en tillräcklig förståelse av elevens skolsituation. En god förståelse är förutsättningen för att vi ska sätta in rätt stödåtgärder för eleven.
Soliga hälsningar
Gudrun Löwendahl Björkman
