Fråga 1:
Hej Staffan! Min fråga är: Skolan önskar en SIP (skola, BUP, socialtjänsten) för en LVU- familjehemsplacerad elev där biologisk förälder är vårdnadshavare.
Behövs ett samtycke från vårdnadshavaren??
Vänligen
A
Svar:
Hej A,
När ett barn är LVU-at går socialnämnden in i de vardagliga göromålen och har där en bestämmanderätt i vårdnadshavares ställe. Frågan är förstås om SIP-möten ligger inom ramen för dessa göromål eller om det, tvärtom, är en viktigare fråga där vårdnadshavare fortfarande måste höras och ha visst inflytande. Avgörande kan vara problemets art och hur länge LVU bedöms pågå – avslutas det inom kort?- och liknande omständigheter.
Min bedömning är att vårdnadshavare normalt bör informeras om att ett möte ska ske och vilka frågor som då ska behandlas. Detta förutsätter förstås att det är lämpligt att ta vårdnadshavarkontakt med tanke på orsaken till tvångsvården. Men mötet kan ske enligt min mening om det av socialnämnden uppfattas som nödvändigt/viktigt och dessutom kan sägas vara en behövlig del av LVU-vården.
Ta ett ordentligt samtal med socialtjänstens personal om detta. Det är de som måste avgöra om SIP är möjligt och det är de som ska kalla till SIP-en.
Hälsningar
Staffan
Fråga 2:
Hej Staffan,
Hoppas allt är bra med dig. Jag har en fråga som kommer från en av mina medarbetare som jag skulle vilja få lite råd i om möjligt.
”En elev är placerad enligt LVU. Socialtjänstens personal har skrivit brev om att mamma samtycker till fortsatta vaccinationer men inte pappa. Socialtjänsthandläggare uppger i brevet att de för barnets bästa bedömer att vaccinationsprogrammet följs.
Räcker det som samtycke för vaccination? Trots att pappa säger nej? Väger socialtjänstens ord tyngre än pappans nej?”
Jag tolkar det att hon kan ge vaccinationen då socialtjänsten fattat beslut. Vad säger du i frågan?
Med vänlig hälsning
B
Svar:
Hej B,
Du skriver inget om barnets ålder eller vilken typ av vaccination det handlar om. Det kan vara bra att veta. Hur länge har barnet varit tvångsomhändertaget? Under LVU är det ju socialtjänsten som ger samtycke i vardagliga frågor och dessutom vanligen har kontakten med skolan. Ålder, mognad och vilken slags vaccination det gäller har rimligen betydelse. Att mamman samtyckt är en omständighet som har betydelse liksom att socialtjänsten bedömer att vaccination är viktig.
Jag har svårt att tro att någon rättsinstans skulle kritisera en vaccination i detta fall. Frågan är naturligtvis om en vaccination kan ligga under det som kallas vardaglig beslutanderätt eller om det kan sägas vara något som skulle kunna vänta ett tag, tills LVU upphör. Men kanske är det oklart hur länge den vården pågår.
Återkom gärna med info om det jag frågar om så svarar jag igen.
Hälsning
Staffan
Hej Staffan!
Tack för ditt svar.
Barnet har tidigare följt hela vaccinationsprogrammet och detta är dos nr 2 av Mässling, Påssjuka och Röda hund, dvs en viktig vaccination. Socialtjänsten har skrivit under för vaccination och hänvisar att de bedömt att det är till barnet bästa att få ett fullgånget vaccinationsprogram. Barnet går i åk. 2, dvs 8 år. Frågan har tidigare ställts till Socialstyrelsen och det har givit följande information.
”Tack för ditt mejl till Socialstyrelsen.
Vi kan tyvärr inte ge något tydligt svar på din fråga, utan det blir en bedömning utifrån omständigheterna i det enskilda fallet.
När ett barn placeras med stöd av LVU tar socialnämnden över vårdnadshavarens bestämmanderätt i den utsträckning det behövs för att genomföra vården (11 § LVU). Socialnämnden ska dock under vårdtiden i största möjliga utsträckning låta vårdnadshavarna vara delaktiga i frågor som rör vården av deras barn. Beslut om medicinsk vård eller behandling kan falla inom socialnämndens bestämmanderätt, men nämnden bör samråda med vårdnadshavarna i sådana frågor när förhållandena medger det.
När ett barn placerats med stöd av SoL har socialnämnden inte övertagit vårdnadshavarens bestämmanderätt. Barn kan dock med beaktande av ålder och mognad själva bestämma i vissa frågor om hälso- och sjukvård. Det gäller oavsett om barnet är placerat med stöd av SoL eller LVU. Det är hälso- och sjukvårdspersonalen som bedömer om det enskilda barnet är tillräckligt moget för att själv kunna ta ställning till den aktuella vårdfrågan. Om barnet är tillräckligt moget för att själv samtycka till en vaccination krävs inte vårdnadshavares samtycke.
Ni kan läsa mer om vad som gäller när barn själva söker hälso-och sjukvård i Socialstyrelsens Meddelandeblad (nr 8/2020). Angående nämndens bestämmanderätt vid placering av barn och unga finns även information i LVU – Handbok för socialtjänsten (se s. 190 f).”
Så socialtjänsten har ju gjort bedömningen att sköterskan ska ge vaccination utifrån (11 § LVU), som jag tolkar det. Annars går ju sköterskan emot ett socialtjänstbeslut som arbetat utifrån barnets bästa.
Med vänlig hälsning B
Hej igen B och tack för kompletterande info.
Jag bedömer entydigt och klart att vaccination kan ges. LVU, en vh:s samtycke samt en mycket viktig vaccination för barnet är de tre starka skälen. Men den vaccinationsovillige vårdnadshavaren bör informeras av socialnämndens personal om att vaccination kommer att ske.
Skulle frågan sedan prövas via anmälan till IVO så kommer kritik knappast att ges. I ett rättsligt något osäkert sammanhang bör man dessutomkunna ta ledning av Barnkonventionens artikel om barnets bästa, en konvention som numera är svensk lag.
Så bedömer jag det
Hälsningar Staffan
