Fråga:
Hej!
Jag undrar om jag i den pedagogiska utredningen ska skriva att eleven är i behov av en vidare utredning. Under vilken rubrik skriver jag i så fall det?
Mvh Anneli
Svar:
Hej Anneli,
och tack för din fråga.
Det framgår inte om ni använder Skolverkets blankettexempel av Utredning av en elevs behov av särskilt stöd, men jag utgår från den när jag besvarar din fråga. Eftersom huvudmän och skolor oftast redan har utarbetade rutiner när det gäller utredningar för nyanlända elever, kränkande behandling, problematisk frånvaro, samt mottagande inom grund- eller gymnasiesärskolan eller inom specialskolan så tror jag att du tänker på andra former av vidare utredningar.
Min erfarenhet är att rektorer har valt olika rutiner för när och hur samrådet med elevhälsan sker kring utredningar av elevers behov av särskilt stöd. När samrådet sker initialt och/eller i samband med kartläggningen (del ett i utredningen) aktualiseras ibland att någon ur elevhälsan också behöver göra en kartläggningsdel eller en vidare utredning parallellt. Detta för att vi ska kunna få en helhetsförståelse för elevens skolsituation och behov, när vi sedan genomför den pedagogiska bedömningen (del två i utredningen). Skolverkets allmänna råd berör detta på sidan 28, men jag tror inte att det är detta heller som du efterfrågar.
Låt oss börja med vad som anges i Skolverkets allmänna råd om vidare utredningar. Där står att rektor bör skapa rutiner på skolenheten för hur samarbetet med elevhälsan samt eventuell extern utredningskompetens ska ske vid utredningen om en elev behöver särskilt stöd. I de fall den som ansvarar för utredningen ser ett behov av att anlita extern utredningskompetens är det, enligt de allmänna råden, nödvändigt att underrätta rektorn. Däremot anges det inte i de allmänna råden om, och i så fall var, detta ska dokumenteras i utredningen av elevens behov av särskilt stöd som du efterfrågar. Skolor kan ha olika rutiner kring detta.
Vi finner inte heller svaret på din fråga i Skolverkets stödmaterial. Däremot erbjuder materialet ett konkret exempel på en pedagogisk bedömning (sidan 46). Förutom de två rubrikerna Behov av särskilt stöd och Behov av extra anpassningar, finns även ett separat textstycke som lyfter upp några andra aspekter; samrådet med elevhälsans professioner och kopplingen till en medicinsk och psykologisk bedömning.
Ute på skolor ser jag att frågan om vidare utredning ofta aktualiseras i samband med när den pedagogiska bedömningen genomförs, antingen inom arbetslaget i dialog med specialpedagogisk funktion eller med den samlade elevhälsan. Vi kan skriva in detta behov i den pedagogiska bedömningen men bör då fundera över vems behovet egentligen är.
Exempel på elevs behov: Vid analysen i den pedagogiska bedömningen blir en av slutsatserna att eleven har uttryckt behov av att få en ökad förståelse kring sin funktionsvariation.
Skolan gör en bedömning av hur detta kan ske och om insatsen kommer vara omfattande och/eller varaktig. Slutsatsen blir att en utredning som kommer ske under ett antal träffar med skolans kurator, skolsköterska eller psykolog. Eftersom detta verkar bli en kortare och mindre omfattande insats kan räknas det som Behov av extra anpassning och skrivs in under den rubriken.
Exempel på personals behov: Personal önskar en vidare utredning, internt eller externt, för att få en ökad förståelse och bättre kunna möta upp elevens behov. Detta kan skrivas in som ett tillägg i ett separat textstycke nedanför elevens behov av särskilt stöd och extra anpassningar. Likaså kan vi, i det separata tillägget dokumentera om personalen får regelbunden handledning. Det kan dock finnas för- och nackdelar med att dokumentera personalens behov i elevens pedagogiska bedömning. Vår utgångspunkt är alltid att det bör kännas relevant, aktuellt och okej för eleven och vårdnadshavarna. I annat fall kan dessa uppgifter dokumenteras på an sätt inom elevhälsan eller i mötesprotokoll där frågan har tagits upp.
Soliga hälsningar
Gudrun Löwendahl Björkman