Fråga:
Hej! Jag var på din föreläsningskväll i Skåne för ett tag sen och jag har en fråga.
Du gav som exempel att om två vårdnadshavare inte är överens om var barnet ska gå i skolan, så kan det vara grund för en orosanmälan. Jag har nu detta fall att ta tag i:
Elev i åk 9 gjorde en ADHD utredning i åk 5. I svaret från BUP står att inte tillräckligt med symptom finns för att fylla alla kriterier men att ny utredning bör göras om 1-2 år igen. Nu har det dessvärre gått 4 år, men vi har på nytt tagit upp detta med föräldrarna, som nu är skilda.
I möte med pappa är han positiv till en ny utredning, för han ”vill göra allt för att hjälpa sin son”. I möte med mamma bad hon att få betänketid, och har nu sagt till oss att det blir ingen ny utredning.
Elevhälsan ser att det med största sannolikhet skulle hjälpa eleven långsiktigt med en ny utredning.
Har du något råd att ge oss?
J, specialpedagog
Svar:
(Svaret uppdaterat 2020-05-02)
Hej J,
Det är inte helt ovanligt att vårdnadshavare (för båda föräldrarna är väl det?) har olika uppfattning om undersökningar eller utredningar. Utgångspunkten är alltid att ansvaret i första hand vilar på vårdnadshavarna att avgöra detta, alltså huruvida en utredning ska göras. I detta fall är ju pojken 15-16 år och kan i viss mån ha en självständig möjlighet att avgöra vad han behöver, även om denna typ av utredning sannolikt fordrar vh-samtycke. Min fråga är alltså vilken inställning pojken själv har- vill han göra en undersökning? Sedan är grundfrågan om det räcker med pappans och en tillräckligt mogen 15-16-årig sons egen uppfattning om att en utredning behövs.
Men först måste förstås fråga om ni noga har diskuterat med mamman och fått någon motivering till att hon inte önskar få en ny utredning gällande sitt barn. Bedömer ni i så fall att hennes uppfattning kan stå i strid med barnets egna intressen och behov?
Sedan 7-8 år tillbaka finns faktiskt en bestämmelse i föräldrabalken (FB) som innebär att socialnämnden kan avgöra om huruvida t.ex. en hälso- och sjukvårdsinsats kan behövas för ett barn. Detta framgår t.ex. förtydligat i ett meddelandeblad från SoS, som jag bifogar detta svar. För att det ska kunna göras av socialnämnden i ert fall fordras följande:
1) Ni ska känna oro för barnet och ha en misstanke om att barnet far illa utifrån den situation som nu föreligger; att vh är oense och att enligt er bedömning en ny utredning kan behöva göras utifrån barnets status och skolsituation.
2) Ni ska därefter göra en orosanmälan till socialnämnden
3) Nämnden behöver sedan inleda en utredning av vilken det ska framgå att vh är oense. Men det kan ju tänkas att de under den tid som utredningen pågår faktiskt blir ense.
4) Nämnden ska sedan, vid fortsatt oenighet, bedöma att BUP behöver göra en ny utredning utifrån barnets behov. Inte alls säkert att de beslutar om detta men det klart möjligt. Då räcker det med pappans samtycke.
Jag bifogar som sagt meddelandebladet. Här nedan finns dessutom bestämmelsen i FB där det framgår att socialnämnden i vissa fall kan fatta beslut om olika hälso- och sjukvårds- eller andra insatser med endast en vh:s samtycke.
Läs Socialstyrelsens Mddelandeblad nr 10 2012 ” Barnets möjligheter att få hälso- och sjukvård samt sociala insatser när vårdnadshavarna inte är överens”
Hälsningar
Staffan
Föräldrabalken 6 kap. 13 a §
Står barnet under vårdnad av två vårdnadshavare och samtycker endast den ena till en åtgärd till stöd för barnet, får socialnämnden besluta att åtgärden får vidtas utan den andra vårdnadshavarens samtycke om det krävs med hänsyn till barnets bästa och åtgärden gäller
1. psykiatrisk eller psykologisk utredning eller behandling som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen (2017:30),
2. behandling i öppna former som ges med stöd av 4 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453),
3. utseende av en kontaktperson eller en familj som avses i 3 kap. 6 b § första stycket socialtjänstlagen eller
4. en insats enligt 9 § 4, 5 eller 6 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.
