Fråga:
Hej,
jag undrar hur vårdnadshavares medverkan definieras. Vi har tillsammans med skolans pedagogiska utredning fått ett av rektorn beslutat åtgärdsprogram hemskickat tillsammans med information om att vi har tre veckor på oss att överklaga. I åtgärdsprogrammet står det att vårdnadshavare gett sin bild i föräldrasynpunkterna i den pedagogiska utredningen och vid elevhälsomöte inför den pedagogiska kartläggningen. Men vi har inte haft möjlighet att framföra våra synpunkter på de föreslagna åtgärderna innan åtgärdsprogrammet fastställdes. Kvalificerar detta som att vi som vårdnadshavare varit delaktiga vid utarbetandet av åtgärdsprogrammet? Dessutom, åtgärdsprogrammet ska utvärderas om tre månader, är inte det en väldigt lång horisont på ett första åtgärdsprogram?
Vänliga hälsningar,
en förälder som undrar
Svar:
Hej förälder som undrar,
Nej det låter inte som att ni har varit delaktiga i utarbetandet av åtgärdsprogrammet. Låt oss utgå från vad Skolverket anger i de allmänna råden om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Där kan vi läsa följande på sidan 35-36 under rubriken Att samarbeta med eleven och elevens vårdnadshavare: ”Enligt skollagen ska eleven och elevens vårdnadshavare ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. I samtal med skolan kan de ge sin syn på skolsituationen, elevens styrkor och svårigheter samt komma med egna förslag till åtgärder. Studier visar att det har stor betydelse att elever och deras vårdnadshavare är aktiva vid utarbetandet av ett åtgärdsprogram för att programmet ska vara framgångsrikt. Eleverna är själva experter på sin egen skolsituation och deras åsikter kring utformningen av åtgärdsprogrammet är av stor betydelse för att det ska lyckas. I vissa fall kan det vara värdefullt för eleven och elevens vårdnadshavare att få ta med sig extern kompetens vid utarbetandet av åtgärdsprogrammet, till exempel någon som arbetar med habilitering kring eleven eller en person som kan ge språkligt stöd. Det är emellertid alltid skolan som slutligen beslutar om åtgärderna. Det kan också vara bra att eleven och elevens vårdnadshavare får en möjlighet att i lugn och ro ta ställning till de åtgärder som skolan anser behöver vidtas, innan skolan fattar ett formellt beslut om vad åtgärdsprogrammet ska innehålla. I de fall där eleven, elevens vårdnadshavare och skolan har olika uppfattningar om åtgärderna är det rektorn som ansvarar för att försöka få till stånd ett fungerande samarbete. Skolan kan emellertid alltid utarbeta ett åtgärdsprogram med åtgärder som rör undervisningen och lärmiljöerna inom verksamheten, även om man inte är överens. Elevens vårdnadshavare samt de elever som har fyllt 16 år har dock möjlighet att överklaga åtgärdsprogrammet om de upplever att innehållet inte motsvarar stödbehovet. Även Skolverkets Stödmaterial om stödinsatser i utbildningen tar upp detta på sidan 15 under rubriken Samverka med elev och vårdnadshavare.
Jag vill råda dig till att kontakta rektorn och uttrycka din önskan om att få vara mer delaktig när det gäller åtgärderna i åtgärdsprogrammet. Kanske har du/ni och ditt/ert barn tankar och förslag på lösningar som ni vill berätta om. Min erfarenhet är att rektorer och skolor alltid önskar ett gott samarbete med vårdnadshavare, men att det höga tempot och den intensiva skolvardagen ibland försvårar samverkan mellan skolan och hemmet.
Din andra fråga gäller hur ofta åtgärdsprogram ska utvärderas. I Skolverkets allmänna råd framkommer att det inte går att ange hur ofta åtgärdsprogram bör följas upp och utvärderas. Det kan skifta mellan hur ofta olika elevers åtgärdsprogram bör utvärderas och det kan även skifta över tid. Ibland behöver åtgärdsprogram utvärderas oftare exempel när det särskilda stödet som har satts in är nytt för att säkerställa att stödet har påbörjats och att det fungerar väl. I Skolverkets allmänna råd framgår även att det är rektorn, eller den i personalen som har fått i uppdrag av rektorn att besluta om ett åtgärdsprogram, som i det enskilda fallet måste avgöra hur ofta det är lämpligt att göra utvärderingar.
I Skolverkets allmänna råd framgår vidare att åtgärdsprogram ibland kan utvärderas mer sällan t.ex. när pågående stödåtgärder fungerar väl. En ganska vanlig missuppfattning som jag ofta möter är att skolor och/eller huvudmän tror att det finns bestämmelser att utvärderingarna ska ske efter 6-8 veckor. Detta är ingenting som står i våra styrdokument. Begrepp som Skolverket använder angående hur ofta åtgärdsprogram bör utvärderas är således; kontinuerligt, ibland oftare och ibland mer sällan. Jag har läst tidigare överklagandeärenden där Överklagandenämnden bedömde att utvärderingar skedde för sällan. Då hade det gått längre tid än en termin. Personligen anser jag att det är ett bra riktmärke att de flesta åtgärdsprogrammen utvärderas ca två gånger per termin, varav en gång i samband med utvecklingssamtal. Uppföljningar kring åtgärderna bör dock ske relativt ofta. Därför kan vi inte alltid skriva in datumen för uppföljningarna utan vi kan t ex skriva så här: Kort uppföljning sker varannan vecka med elev och vårdnadshavare (fredagar) och involverad personal (tisdagar). Utvärdering sker den (datum skrivs in).
Läs gärna Skolverkets hela text om utvärderingar på sidan 44-45 i de allmänna råden om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Jag skriver också mer om utvärderingar och uppföljningar i ett tidigare svar som du hittar här.
Soliga hälsningar
Gudrun Löwendahl Björkman,
Mobil: 076-555 98 08
