Fråga:
Hej!
Vad jag har förstått behöver man inte skriva ÅP för att nyanlända elever som börjar i svensk skola i åk 7-9 ska kunna få studiehandledning. Detta bl a för att minska administrationsbördan. Det jag inte förstår är varför man behöver ÅP för nyanlända elever som börjar i svenska skolan innan åk 7? Kan man inte minska den administrationsbördan också? Ofta får ju även dessa elever långvarigt stöd via studiehandledning. Vilken anledning finns till att dessa elever behöver ÅP om de får studiehandledning?
Mvh Andersson
Svar:
Hej,
och tack för din fråga.
Ja, det stämmer som du skriver att studiehandledning på modersmålet inte räknas som särskilt stöd (eller som extra anpassning) för nyanlända elever som påbörjar sin svenska skolgång först i högstadiet.
Bakgrunden hittar vi i propositionen 2017/18:194 Fler nyanlända ska uppnå behörighet till gymnasieskolan och kvaliteten i förskola och fritidshem ska stärkas, som låg till grund för skollagsändringen. I propositionen framkommer på sidan 35-37 bl.a. att regeringen bedömde att de allra flesta nyanlända elever som påbörjar sin skolgång i högstadiet behöver studiehandledning på modersmålet under längre tid och i stor omfattning. Det bör därför räknas som en mer ordinär åtgärd till stöd för nyanlända, som en del av introduktionen till den svenska skolan, istället för som tidigare räknas som särskilt stöd. Enbart i de fall det är uppenbart obehövligt bör dessa nyanlända elever stå utan studiehandledning. De bör ha en förstärkt rätt till studiehandledning på modersmål eftersom de har sämst förutsättningar att nå målen med utbildningen; Det krävs en högre språklig nivå för att klara kunskapskraven i de högre årskurserna än i de lägre. Forskare anser att den kritiska åldern för språkinlärning infaller vid 1213 års ålder. Elever som anländer till Sverige efter 12 års ålder har alltså svårare att lära sig svenska. Statistiken visar också på att andelen elever som får studiehandledning på modersmålet i de senare årskurserna ökar. De nyanlända elever som påbörjar sin skolgång i högstadiet ska dessutom som huvudregel undervisas i 16 obligatoriska ämnen i grundskolan enligt skolförfattningarna.
En annan motivering som lyfts i propositionen är precis som du skrev att minska skolornas administrativa börda, så att vi ska slippa göra utredningar av särskilt stöd och upprätta åtgärdsprogram när det gäller studiehandledning på modersmålet för dessa elever. Du, jag och många andra önskar att studiehandledning på modersmålet också i övriga årskurser ska räknas som en form av stöd för nyanlända på samma sätt som delvis placering i förberedelseklass, prioriterad timplan och språkintroduktion i gymnasieskolan.
I propositionen får vi stöd av Skolverket, Skolinspektionen, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Skolväsendets överklagandenämnd, Nationellt centrum för svenska som andraspråk, Gävle kommun, Stockholms kommun, Lärarförbundet och SKL som ansåg att det också borde övervägas om bestämmelsen skulle gälla en bredare målgrupp och även omfatta elever i andra årskurser. Regeringen höll med om att det kan finnas andra målgrupper som också kan vara behjälpta av att omfattas av bestämmelsen. Regeringen bedömde dock att det med anledning av bl.a. den rådande bristen på studiehandledare fanns skäl att avvakta och se vilka effekter bestämmelsen fick och om syftet med den föreslagna bestämmelsen uppnås innan bestämmelsen utvidgas till att gälla andra målgrupper.
Jag sänder ljusa tankar att studiehandledning på modersmålet skyndsamt ska kunna räknas som en ordinarie form av stöd för nyanlända (under de första fyra åren) oavsett årskurs. Jag ser ofta skolor som har/har haft många nyanlända elever och som nästan dukar under av alla utredningar om särskilt stöd och åtgärdsprogram som endast gäller studiehandledningen. Tid som istället kan användas till undervisning med eleverna.
Soliga hälsningar
Gudrun Löwendahl Björkman
