Vem är jag- specialpedagog eller ibland logoped?

Fråga:

Hej Staffan

Jag har en fråga angående journalföring inom EHT-arbetet. På min skola används systemet ProRenata. Skolsköterskor och psykologer använder en egen medicinsk akt medan övrig personal använder en så kallad ”elevakt” som alla inom EHT kan se (rektor, specialpedagog,). Skolsköterska och skolpsykolog får läsa i elevakten men får inte skriva i den.

Utifrån min utbildning magisterexamen/yrkesexamen i logopedi och masterexamen i specialpedagogik blev jag anställd på min skola som ”specialpedagog”. Mina arbetsuppgifter är inte traditionellt ”logopediska” där jag bedömer eller behandlar elever med språksvårigheter. Istället har jag arbetsuppgifter där det ingår utbildning och handledning till personal i att använda olika strategier i arbetet.

Skolledningen menar att jag borde journalföra utifrån min anställning ”specialpedagog” medan logopedkollegor på andra skolor som är anställda som specialpedagog menar att logopedlegitimationen styr hur jag ska journalföra oavsett min anställning som specialpedagog.

I vissa situationer hamnar jag i lägen då jag är osäker på journalföringen. Exempelvis om en lärare frågar om jag kan vara med på ett föräldramöte där elevens skolgång ska diskuteras. Jag deltar och ger ibland råd kring hur man kan gå vidare med olika frågor, exempelvis kanske eleven behöver en kontaktbok, utreda om eleven behöver ett anpassat material (inte logopediska frågor utan mer specialpedagogiska). I vissa fall kan det röra sig om logopedi som hur man kan få eleven att använda sitt kommunikationsverktyg.

Det jag funderar på är om jag ska be om att få en logopedakt (likt psykologen och skolsköterskan) där jag kan journalföra dessa möten. Då kanske samma regler gäller för mig att jag endast ska skriva i min logopedakt och inte i elevakten.

Hoppas du kan bringa klarhet i min arbetssituation och att du har förstått frågan. Stort tack för din tid. 

Mvh

OS

Svar:

Hej OS och tack för din fråga.

Logopeder blir idag en allt vanligare yrkesgrupp inom skolan och sekretess- och dokumentationsfrågor blir då förstås viktiga att kunna hantera korrekt, både för logopederna och för andra i skolan. Inte minst i din dubbla roll, som specialpedagog men kanske även som logoped ibland. 

Jag har tidigare på Elevhälsan  svarat på en fråga som gällde en skolkurator med medicinsk legitimation, som kunde hamna i arbetsuppgifter som hänförde sig till hälso- och sjukvård. Svaret på den frågan finns efter mitt svar nedan. Den kan du också ha ledning av.

Är du anställd som specialpedagog utgår jag ifrån att de flesta arbetsuppgifter du utför tillhör elevhälsans specialpedagogiska insatser. Då finns ingen medicinsk journalföringsplikt förstås. Skulle du däremot utföra arbetsuppgifter som är kopplade till HSL-lagstiftningen eller annan medicinsk lagstiftning så gör du det utifrån din logopedkompetens. Gränslandet är i viss mån oklart. Samtal med enskild elev eller dennes föräldrar kan, beroende på innehåll, vara det ena eller det andra liksom information gällande en enskild elev. Du själv måste och ska kunna bedöma om samtalen/informationen är hälso- och sjukvårdande eller specialpedagogiska. Ansvaret för den bedömningen åligger i första hand dig men distinktionen kan emellanåt behöva diskuteras med en chef. 

Skulle du finna att enskild rådgivning eller andra insatser rörande en enskild elev avser logopedisk insats måste du journalföra ifall insatsen gäller att ”vårda, undersöka eller behandla en människa” som regeringen har uttalat medför journalföringsplikt. 

Ger du vid ett föräldramöte råd om hur visst material kan utnyttjas av eleven talar det mesta för att dessa råd ligger inom ramen för en specialpedagogs uppgifter. Skulle dina råd gälla allmänt om hur vissa kommunikationsverktyg kan användas utan att du närmare har undersökt eleven talar det mesta ändå för att denna info kan lämnas som specialpedagog. Någon journalföringsplikt finns inte. Jag håller alltså med dina logopedkolleger på andra skolor om de utifrån din beskrivning menar att journalföring endast ska ske när dina arbetsuppgifter, trots att du har specialpedagogtjänst, ändå tillhör hälso- och sjukvården och riktar sig mot en enskild person/patient. 

En specialpedagog kan absolut diskutera och kartlägga en elevs hälsotillstånd inom ramen för sitt psykosociala arbete utan att därför utföra hälso- och sjukvård. Motsvarande kan även du göra det om du inte väljer en ansats och arbetsmetoder som är kopplade till hälso- och sjukvårdens och din legitimation som logoped.Om du i något sammanhang skulle finna att du utför hälso- och sjukvård i din egenskap av logoped i hälso- och sjukvården har du EMI.s tystnadsplikt och sekretess. Du har alltså två tystnadsplikter att hantera. I en statlig utredning om skolsekretess från 2011 beskrivs på motsvarande sätt att skolpsykologens koppling till hälso- och sjukvårdslagstiftningen och journalföringsplikt beror på de arbetsuppgifter som hen utför. Jag har valt att lägga in den texten här nedan i mitt svar. 

 Ring mig gärna om du anser att jag varit oklar i mitt svar eller om du har följdfrågor.

Hälsning från Staffan 

Vad gäller för en hälso- och sjukvårdslegitimerad skolkurator?

Utdrag  ur SOU 2011:58 Skolans dokument – insyn och sekretess

”I utredningens samrådskontakter med Socialstyrelsen har gränsdragningen i psykologernas verksamhet mellan hälso- och sjukvård och annan verksamhet som bedrivs av psykologerna i skolan uttryckts på följande sätt. Utredning av sjukdom och funktionsnedsättning utgör hälso- och sjukvård. Samtalskontakt bör bedömas som patientinriktad utredning eller behandling enligt hälso- och sjukvårdslagen. En remittering till hälso- och sjukvården av en psykolog bör normalt också falla in under hälso- och sjukvård. Hur en utredning av en elevs behov i den pedagogiska verksam­heten ska klassificeras beror på vilken metod psykologen använt i sin utredning. Om psykologen gör en individuell utredning av barnets behov i en patient- och behandlarrelation är verksamheten hälso- och sjukvård. Om psykologen kan uttala sig om barnets behov utifrån generella bedömningar av barn i allmänhet och pedagogisk kunskap på ett generellt plan är verksamheten att se som elevvård.  Frågor om pedagogiska insatser, t.ex. planering av pedagogisk verksamhet, pedagogiska råd och råd om bemötande faller normalt utanför hälso- och sjukvård.”