Fråga:
Hej,
jag arbetar som skolkurator på en gymnasieskola. Min fundering handlar om hur en psykosocial kartläggning runt en elev ska göras och av vem.
Jag har hört från en specialpedagog att det är den professionen som har huvudansvaret över den pedagogiska utredningen och att en psykosocial kartläggning är en del av den utredningen. Vilket innebär att det är spec. som pratar med berörda professioner om hur elevens psykosociala situation ser ut och dokumenterar det i den pedagogiska utredningen.
En annan specialpedagog säger i stället att det är jag som kurator som ska göra den psykosociala kartläggningen och har ansvaret över den. Om det stämmer undrar jag om det finns någon mall att gå efter?
Finns det riktlinjer om hur man bör göra i denna fråga eller är det olika hur man hanterar det på olika skolor?Tacksam för svar kring detta.
Vänliga hälsningar/Birgitta
Svar:
Hej Birgitta,
och tack för din fråga.
Rektor på skolan avgör vem eller vilka som ska göra utredningen av elevens behov av särskilt stöd samt vem som ska upprätta åtgärdsprogrammet. I utredningen ska olika delar kartläggas varav en del alltid är elevens kunskaper, färdigheter och förmågor i relation till kunskapskraven i samtliga ämnen. Det innebär att speciallärare och/eller specialpedagog samt andra lärare oftast är involverade i arbetet. De brukar även kunna beakta elevens sociala samspel i olika situationer om de är av mindre komplicerad art. Vid utredningen ska samråd alltid ske med elevhälsan. Då kan det i vissa fall aktualiseras att det även behövs en mer grundlig skolsocial kartläggningsdel. Rektor beslutar oftast att denna ska genomföras av en kurator och/eller en socialpedagog. Det är däremot sällan som en kurator eller socialpedagog ensam ansvarar för att genomföra en utredning kring särskilt stöd.
I Skolverkets och Socialstyrelsens ”Vägledning för elevhälsan” framgår det på sidan 31 att elevhälsans psykosociala insats bl a på rektorns uppdrag kan utreda och bedöma den sociala och psykosociala situationen för enskilda elever, bland annat som underlag inför beslut om särskilt stöd och vid upprättande av åtgärdsprogram samt inför elevernas mottagande i grund- och gymnasiesärskola.
I knepiga situationer så underlättar det ofta att gå tillbaka till syftet. Syftet är att få ett underlag för hur en elevs sociala situation i (och ibland även utanför) skolan påverkar elevens skolgång. Syftet med en social kartläggningsdel i en utredning av elevens behov av särskilt stöd behöver med andra ord inte vara detsamma som i en psykosocial utredning kring problematisk frånvaro. Klargör syftet först så utkristalliseras vad som bör kartläggas i det specifika elevärendet. Mig veterligen finns inte utarbetade riktlinjer eller mallar på nationell nivå för vad som bör ingå i en skolsocial kartläggningsdel vid utredningar av elevers behov av särskilt stöd. Däremot kan ni söka och finna flera olika mallar och stödtexter som olika kommuner och även fristående huvudmän har lagt upp på nätet.
I Skolverkets checklista för att utreda frånvaro blir det däremot tydligt att vi här även ska undersöka om frånvaron beror på hemförhållanden, eller om eleven är äldre, på en nära partnerrelation. Vi ska då även undersöka om det finns några frisk- eller skyddsfaktorer som kan bidra till att förändra situationen. Huvudmännen brukar tillhandahålla de blanketter som ska skolorna ska använda.
I Skolverkets allmänna råd och webtexter om mottagande inom den anpassade grundskolan eller anpassade gymnasieskolan framgår att den sociala bedömningen ska fastställa om det finns sociala orsaker i eller utanför skolan som kan bidra till elevens inlärningssvårigheter, samt att bedömningen ska utföras av kurator eller någon annan med adekvat utbildning. Även här brukar huvudmännen ha färdiga blanketter som ska användas.
Soliga hälsningar
Gudrun Löwendahl Björkman
Visste du föresten att Gudrun erbjuder ”Skräddarsydda föreläsningsfilmer” inom en mängd olika teman
Läs mer och se om det är något för din enhet, skola eller kommun!
