Till Frågor & svar

13 oktober, 2022

Vem utreder svårigheter i sociala sammanhang och måste måluppfyllelsen i alla ämnen redogöras?

Fråga:

Hej Gudrun!

Vi är några specialpedagoger i kommunen som har några funderingar och vi hoppas att du kan hjälpa oss att reda ut dessa frågor.

  1. Om en elev uppfyller alla betygskriterier, men där skolsituationen inte fungerar på grund av det sociala sammanhanget, vad för slags kartläggning/utredning ska då göras och av vilken profession?
  2. När man gör en pedagogisk utredning behöver man då redogöra hur det går för eleven i alla ämnen?

Hälsningar Caroline


Svar:

Hej Caroline,
och tack för era frågor.

Svaret till fråga 1 är att det kan se olika ut. Rektorer har rätt att besluta vem/vilka som ska genomföra kartläggningsdelen respektive bedömningen. Om det finns risk att de svårigheter som visar sig i de sociala sammanhangen på sikt kan leda till att eleven kan få svårt att nå de kriterier som ska bedömas och extra anpassningar inte bedöms vara tillräckliga så är det relevant att göra en utredning av elevens behov av särskilt stöd. Ibland medför svårigheter i det sociala samspelet även att eleven blir utsatt eller/och själv utsätter andra för kränkande behandling. Beroende på huvudmannens direktiv kring hur skolorna ska genomföra utredningar kring kränkande behandling, så kan vi i vissa fall göra en kombinerad utredning exempelvis “Utredning av elevens behov av särskilt stöd i kombination med utredning av kränkande behandling”.

Om huvudmannen tillåter detta kan det vara fördelaktigt för att skapa en bättre helhetsbild över elevens skolsituation och de faktorer som försvårar respektive underlättar för eleven. Det kan även spara tid för oss i själva kartläggnings och dokumentationsarbetet. Det är vanligt förekommande att rektorer ber kuratorn eller socialpedagogen att kartlägga de sociala delarna, samt i vissa fall ombeds en fritidspedagog att kartlägga dessa delar. I andra fall beslutar rektor att det är specialpedagogen/specialläraren i nära dialog med övrig involverad personal som även gör den sociala kartläggningsdelen. Lyssna in och samtala med era rektorer och elevhälsoteam vad som skulle vara mest gynnsamt för eleverna och vårdnadshavarna, samt även för er i personalen. Vissa huvudmän har i dialog med rektorsgruppen formulerat gemensamt vem som bör kartlägga vad, när och på vilket sätt. 

Svaret till fråga 2 är ”Ja!”. Vi behöver alltid beakta och dokumentera elevens måluppfyllelse i samtliga ämnen, men det kan göras på flera olika sätt. Ni hittar många olika varianter i min e-bok “15 skolor och elever i behov av särskilt stöd” och även flera i mina andra e-böcker. Om eleven exempelvis når kriterierna i alla ämnen så kan ni kortfattat beskriva detta ex. “NN når kriterierna i samtliga ämnen. NN har en särskilt god förmåga/färdighet/kunskaper om… vilket visar sig särskilt i ämnena…och i situationer där NN ska…” Sedan beskriver ni utvecklingsområdena på motsvarande sätt. Ett annat exempel kan vara att vi för vissa elever beskriver de teoretiska ämnena för sig och de praktiskt estetiska för sig. Ytterligare ett exempel kan vara att dela upp språkliga ämnen, SO-ämnen och NO-ämnen etc.

Soliga hälsningar
Gudrun Löwendahl Björkman