Fråga:
Hej!
Jag jobbar som kurator på en gymnasiefriskola. Vår elevhälsa har förändrats och idag är det en nyanställd specialpedagog som även har marknadsföring i sin tjänst, en skolresurs med utbildning som assistent, rektor, biträdande rektor, skolsköterska och jag. Rektorn har många olika ansvarsområden eftersom vi är en naturbruksskola. Vid förra elevhälsomötet hade rektorn tagit fram ett dokument där hon ville att vi alla skulle föra in de elevärenden vi har med namn, problem/behov, diagnos, vem av oss som var ansvarig för elevärendet mm. Den anledning som rektorn angav till att vi ska föra in allt var att hon och övriga i gruppen behöver ha kontroll över alla elevärenden. Jag har en del elevärenden som jag inte vill att rektor eller annan personal ska ha kännedom om. Jag har även föräldrar som med anledning av min tystnadsplikt även vill att jag ska ha samtal med deras barn utan att övriga på skolan har kännedom om detta. Vilken skyldighet har jag att delge rektor och övriga i elevhälsan mina elevärenden med namn och problematik/behov etc?
A
Svar:
(Svaret uppdaterat 2019-08-21)
Hej A,
Elevhälsan på en skola, fristående eller kommunal, ska arbeta samlat. Det innebär att man t.ex. i de fall där särskilt stöd kan behövas för en elev ska anmäla detta till rektor. Rektor ska sedan i de allra flesta fall höra elevhälsan i dessa angelägenheter, t.ex. för att ta ställning till vem som ska utreda. Men även i övrigt ska rektor informeras när skolan kan behöva fatta ett beslut i ett ärende som gäller en elev.
Men den fråga du lyfter handlar ju om en sammanställning utöver detta, en sammanställning som rektor i ett tidigt skede önskar för att den vida grupp av anställda du nämner ska få veta vilka kontakter som var och en av er i elevhälsan har med elever. Denna sammanställning inkluderar bl.a. uppgifter av känsligt slag, t.ex. diagnoser. Jag uppfattar att detta önskemål om sammanställning gäller både dig som kurator, sköterskan och specialpedagogen, kanske också de elever som aktualiseras i kontakt direkt med en rektor eller biträdande rektor.
Detta förfaringssätt, med en sammanställning av elevärenden tillgänglig för hela gruppen, är tveksam av olika skäl. För det första gäller sekretess/tystnadsplikt mellan sköterskan och er övriga. En sammanställning av detta slag med uppgifter som görs tillgängliga för alla i gruppen har inte stöd i gällande tystnadspliktsreglering, eftersom tystnadsplikten gäller åt båda håll, från sköterskan till er andra men också tvärtom. Ett samtycke behövs för att ni ska kunna delge varandra uppgifter via denna sammanställning. Vid en kommunal skola finns generalklausulen i OSL 10:27 som en ytterligare möjlighet gentemot sköterskan men den gäller inte vid en friskola.
För det andra finns en viktig etisk utgångspunkt i hur information ska hanteras vid en skola befattningshavare emellan. Uppgifter ska röjas för andra vid ett behov i arbetet. Visserligen är det tveklöst så att uppgifter om elevers stödbehov många gånger kan behöva dryftas i en hel elevhälsogrupp med de begränsningar som tystnadsplikten kan innebära. Men varje befattningshavare, t.ex. du som kurator, ska i ett första skede finnas ensam tillgänglig för föräldrar och elever som kan behöva stödjande och enskilda samtal med just dig. Dessa samtal leder ibland inte vidare till andra utan är tillräckliga i sig. Då bör informationen stanna hos dig. Men emellanåt framkommer sådant som aktualiserar ytterligare åtgärder, t.ex. en kontakt med lärare, rektor, övrig elevhälsa eller socialtjänsten.
En dokument av det slag som den du nämner och ett krav från en rektor att hållas informerad om alla diagnoser, problem/behov o.s.v. är inte någon bra lösning. Däremot ger jag mitt stöd till varje skolledare som tydligt efterlyser viktig information i elevärenden så att skollagstiftningens krav på nödvändiga åtgärder kan tillgodoses. Ibland hanteras elevärenden alltför lång tid hos enskilda befattningshavare och kommer inte till skolledningens kännedom.
Men det ska finnas ett utrymme dessförinnan för en kurator, lärare, specialpedagog eller annan anställd att ha elevkontakter för att därefter utan dröjsmål avgöra om dessa elevers förhållanden ska dryftas med andra. Det dokument du nämner är enligt min uppfattning alltför långtgående och står i strid med såväl tystnadspliktsregler som god etik.
Jag kan avslutningsvis säga att föräldrar och elever visserligen kan ha önskemål om förtroende i samtal med t.ex. en kurator. Men ett sådant önskemål kan inte garanteras. Krav finns ibland enligt lagstiftningen att uppgifterna kan behöva föras vidare till andra i eller utanför skolan. Därför bör man vara försiktig med att lova ett förtroende.
Hälsningar från
Staffan
