I elevhälsoteamet ingår rektorer, skolsköterska, kurator, psykolog och personal med specialpedagogisk kompetens vilket oftast är specialpedagog eller speciallärare. I vissa elevhälsoteam ingår även skolans studie- och yrkesvägledare.

Elevhälsoteamet ger stöd och rådgivning. Utreder orsaker till inlärningssvårigheter. Bidrar till åtgärder och anpassningar för elever i behov av särskilt stöd. Hälsokontroller, vaccinationer och enklare medicinska insatser.

Elevhälsan hjälper och stöttar elever som har problem eller olika frågor och funderingar. Elevhälsan är till för alla elever. Elevhälsan arbetar för att alla elever ska må så bra som möjligt och för att de ska klara sina studiemål oavsett förutsättning.

Extra anpassningar är en mindre ingripande stödinsats, som normalt är möjlig att genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom ramen för den ordinarie undervisningen. Det måste inte fattas något formellt beslut om extra anpassningar.

Extra anpassning is skola kan vara extra tydliga instruktioner eller ett särskilt schema kan vara exempel på extra anpassningar. Särskilt stöd kan vara enskild undervisning eller placering i särskild undervisningsgrupp.

Stöd från speciallärare en kort period är extra anpassningar.

Om tiden för stöd från speciallärare är mer än tre månader räknas som en längre period.

Alla barn och elever i fritidshemmet och i samtliga skolformer ska få det stöd och den stimulans som de behöver för sin personliga utveckling och för sitt lärande utifrån sina egna förutsättningar. Detta är för att barnet ska kunna uppnå utbildningens mål.

Det är skillnad på extra anpassningar och särskilt stöd. Extra anpassningar är en stödinsats som genomförs under den ordinarie undervisningstiden. Beslut tas av elevens lärare. Särskilt stöd utförs om extra anpassningar inte räcker. Detta beslut tas och utreds av rektor. Stödinsatserna pågår under en längre tid och är mer omfattande.

Det ska göras fyra olika utredningar om det finns en frågeställning om eleven har rätt till en annan skolform. En pedagogisk, en psykologisk, en social och en medicinsk. Syftet med den pedagogiska utredningen är att ge värdefull information och analys av elevens skolsituation och hur lärmiljön påverkar elevens utbildningsmål.

Specialpedagoger och speciallärare alltså elevhälsan ska vara stöd i en pedagogisk utredning men utifrån inkluderingstanken bör alla lärare kunna utföra utredningen.

Om det finns en risk att eleven inte kommer uppfylla de kriterier för bedömning av kunskaper som behövs uppfyllas. Trots extra anpassningar som har getts inom ramen för den ordinarie undervisningen ska detta anmälas till rektor.

Hemmasittare är ett begrepp som används om elever som av olika anledningar inte kan vara i skolan under en längre tid. Det är oftast att eleven isolerar sig i hemmet.

Elever som på grund av sjukdom eller annan orsak inte kan delta i skolarbetet under en längre tid men som inte vårdas på sjukhus har rätt till särskild undervisning i hemmet eller på annan lämplig plats. Detta är inte en del av skolväsendet utan utgör en särskild utbildningsform.

Det finns många olika faktorer som gör att en elev blir hemmasittare. Det beror främst på olika diagnoser såsom neuropsykologiska diagnoser eller ångestdiagnoser.

Det finns personliga hjälpmedel som till exempel rullstol eller anpassad utrustning för att styra en dator. Det finns olika läromedel till exempel talböcker och det finns anpassad utrustning till exempel bord eller digital teknik.

I utbildningssammanhang är den specialpedagogiska rollen att bidra med kunskap och ett förhållningssätt som utgår från allas rätt och möjlighet att ingå i en gemenskap där de kan känna full delaktighet och att sprida information om alla människors lika värde. 

All personal inom skolans verksamhet har tystnadsplikt.

Nöd bryter lag. I livshotande fall får uppgifter lämnas ut.

Sekretess innebär ett förbud att röja uppgifter både muntligen och skriftligen. Offentlighets- och sekretesslagen reglerar tystnadsplikt i det allmännas verksamhet och förbud att lämna ut allmänna handlingar.

För att minska psykisk ohälsa bör skolan se till att eleverna är trygga all tid på skolans område. Det måste vara förbud mot våldsyttringar och trakasserier i skolan och det måste finnas en plan på hur nolltoleransen mot detta ska fungera i praktiken. 

En bidragande faktor till otrygghet kan vara personal- och resursbrist. En annan bidragande faktor kan vara höga krav och stress i skolan. Elevhälsan bör också genomföra årliga psykiska hälsokontrollen för att fånga upp de elever som är i riskzonen för psykisk ohälsa. Där kan personalen också få en inblick om eleverna har en otrygg hemmiljö.

I arbetet mot psykisk ohälsa hos elever bör man fokusera på att hitta lösningar anpassade till den enskilda individen förslagsvis genom samtal med kurator. Det finns också insatser på gruppnivå som kan underlätta arbetet.

Trygghet främjas av ömsesidig respekt mellan elever och personal, ett aktivt målinriktat arbete med alla former av kränkande beteende och respekt för varandras olikheter.