Elevhälsan - Åtgärdsprogram innan grundsärskoleplacering?



 Kom ihåg?
Ej medlem? Registrera dig!


Experten svarar

Åtgärdsprogram innan grundsärskoleplacering?

Fråga:

Hej!
Angående mottagning i grundsärskola. Innan frågan kring särskola väcks har jag förstått det som att man bör ha prövat extra anpassningar samt särskilt stöd. I de allmänna råden står det ju uttryckligen att " Om en elev, trots skolans arbete med extra anpassningar och särskilt stöd, inte bedöms kunna uppnå kunskapskraven och det finns indikationer på att det kan bero på en utvecklingsstörning, är det viktigt att överväga om eleven kan tillhöra målgruppen för grundsärskolan eller gymnasiesärskola.

Min undran är om det finns undantag för detta? Vi var på en föreläsning med en skoljurist som menade att det inte behövs ett åtgärdsprogram för att fatta beslut kring särskola. Jag menar motsatsen, att man behöver försäkra sig om att eleven har fått rätt stöd och att man utvärderat det.

Men det kanske finns undantag tänker jag- dvs de elever som går direkt till träningsskolan i åk 1- där man vet från början att särskilt stöd inte kommer få eleven i rätt riktning. Då finns det ju inget åtgärdsprogram.

Hälsningar Hanna


Svar:

Hej Hanna, 

och tack för din fråga.
Du tänker helt rätt. I Skolverkets allmänna råd om Mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola kan vi läsa ”Skolan har en skyldighet att uppmärksamma elevens behov av extra anpassningar och särskilt stöd. För elever i behov av särskilt stöd har skolan, normalt i samråd med vårdnadshavarna, utarbetat ett åtgärdsprogram för att beskriva hur elevens lärande bäst kan stödjas.” (sidan 17).

Din undran gäller om det kan finnas undantag och du besvarar själv din fråga på ett klokt sätt. Det kan finnas undantag när det är uppenbart redan inför skolstarten. Det kan exempelvis vara mycket tydligt att en elev har en svår intellektuell funktionsnedsättning eller svår förvärvad hjärnskada, eller en måttlig intellektuell funktionsnedsättning i kombination med en grav fysisk funktionsnedsättning. 

Precis som du skriver så kan det gälla barn som börjar i årskurs 1 inom träningsskolan (grundsärskolan, inriktning ämnesområden) direkt från förskolan. Här kan det handla om att olika stödinsatser har satts in och dokumenterats under barnets förskoleperiod. Även en utvecklingsbedömning kanske redan har genomförts alternativt ska genomföras av psykolog. Kanske fattas det då beslut om att barnet går kvar ytterligare ett år inom förskolan i stället för att börja i en vanlig förskoleklass, med barnets bästa och välmående i fokus. Även om utredningsarbetet redan skulle vara klart och vårdnadshavarna också skulle vara positiva till grundsärskolan, så finns ju den verksamheten endast från årskurs 1 i nuläget.  

Det skulle även kunna finnas undantag för en nyanländ elev med lika omfattande intellektuella funktionsnedsättningar. Jag ger ett exempel: Det blir uppenbart i kartläggningen av den nyanlända eleven att det verkar handla om en grav intellektuell funktionsnedsätt. I dialogen med vårdnadshavare framkommer det också att eleven, redan i hemlandet, bedömdes ha en svår intellektuell funktionsnedsättning. Kanske hade eleven i hemlandet inte fått någon undervisning alls på grund av detta eller hade tidigare ingått i en form av ”grundsärskoleverksamhet”. Hemkommunen kan då bedöma att barnets bästa är att kunna få börja sin skolgång inom träningsskolan (grundsärskolan, inriktning ämnesområden) under tiden som en utredning genomförs med de fyra olika bedömningarna.

Jag märker att du är väl insatt i arbetsgången, men det kan finnas andra som vill lära mer så därför förtydligar jag följande: 

Regeln är precis som du skriver att vi alltid först ska utreda elevens behov av särskilt stöd, samt utarbeta och utvärdera åtgärdsprogram där vi provar olika former av särskilt stöd. Om eleven ändå bedöms ha svårigheter att uppnå kunskapskraven trots insatserna bör vi fundera över en annan skolform som exempelvis grundsärskolan. I detta fall gäller att en utredning ska göras bestående av fyra olika bedömningar; en pedagogisk, en psykologisk, en medicinsk och en social bedömning.

Därefter följer skolan de rutiner som elevens hemkommun har utarbetat. Här är det viktigt att vårdnadshavarna får vara reellt delaktiga under hela processen. De behöver få information om skillnaden i kursplanerna och kunskapskraven, samt hur ett byte av skolform kan påverka eleven i framtiden. Om vårdnadshavarna ger sitt samtycke till att gå vidare i processen så bör det detta dokumenteras och dateras. Efter att utredningen med de fyra olika bedömningar har utarbetats gör hemkommunen sedan en sammanlagd bedömning om eleven har rätt att bli mottagen inom grundsärskolan. Vårdnadshavarna har rätt att därefter avgöra om barnet ska tas emot inom grundsärskolan. I undantagsfall kan skolan gå emot vårdnadshavarnas beslut. Läs gärna mer i Skolverkets allmänna råd om Mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola . 

Soliga hälsningar
Gudrun Löwendahl Björkman


Publicerat: 2021-04-26 08:27

Artikeln har visats: 521 gånger
annonser

Föreläsare

Ämnen

sömn  stress  rörelse i skolan  
Hitta fler föreläsare här

Elevhälsan.se

Kontakta oss
Tipsa oss om material
Följ oss på Facebook


Vår huvudsponsor

Prorenata är huvudsponsor för elevhälsan.se