Elevhälsan - Tydlighet och samverkan kring ÅP



 Kom ihåg?
Ej medlem? Registrera dig!


Experten svarar

Tydlighet och samverkan kring ÅP

Fråga:

Hej.
Min son har nu efter ett års kämpande fått ett åtgärdsprogram. Under åtgärder har skolan skrivit "ett nära vuxenstöd". När jag påpekar att det är otydligt och ger förslag på hur man kunde skriva så får jag bara undvikande svar. Kan ett Tvålärarsystem i sig vara Särskilt Stöd? När gruppen är delad och det bara är en lärare/vuxen i klassrummet kan det då räknas som särskilt stöd? Det jag får beskrivet är att förutom Tvålärarsystemet så kan där vara en vuxen till närvarande (Ospecificerad tid) samt att denna person kan vara med andra barn eller upptagen på annat vis så att det inte går att beskriva någonting mer om stödet. För närvarande har de kvar paragrafen att lärarna avgör om det är stor grupp, liten grupp eller enskilt arbete som gäller. Är detta särskilt stöd? Det ska även finnas ett schema som beskriver vem som ska vara "nära" sonen men det går inte att få reda på om det är en ensam lärare eller alltid en extra vuxen med i klassen.

Har ni något förslag på vad jag kan göra? Överklagan är inte aktuellt eftersom mamman inte ville göra det.

Tack för hjälpen!
Mvh Kristian


Svar:

Hej Kristian,
och tack för dina frågor.
Jag beklagar att ni behöver kämpa och att det är flera saker som ni upplever är otydliga kring er sons stödinsatser. Jag ska försöka att besvara så tydligt som möjligt utifrån den information som finns i din text. Låt oss börja med att klargöra att särskilt stöd är insatser av mer ingripande karaktär som normalt inte är möjliga att genomföra för lärare och övrig personal inom ramen för den ordinarie undervisningen. Särskilt stöd är mer omfattande och/eller varaktiga insatser än extra anpassningar. 

Kan då tvålärarsystem vara en form av särskilt stöd? Om frågan ställs helt utan sitt sammanhang, så kan du få olika svar. Om det normala på skolan är tvålärarsystem så kan lärarna förstås erbjuda mer insatser i form av extra anpassningar än om det var en lärare per klass. Tvålärarsystemet/tvåpersonalsystemet kan även användas som en form av särskilt stöd genom att mer omfattande och varaktigt stöd från personalen ägnas till en eller några elever i klassen.  

Kan det räknas som särskilt stöd även när klassen är delad och det bara är en lärare/vuxen i klassrummet? ​Nej, inte om grupperna har lika många elever. Om din sons grupp däremot endast brukar innehålla ett färre antal elever så att din son/de elever som behöver kan få ett mer omfattande stöd kan det räknas som en form av särskilt stöd. 

Det kan ofta vara gynnsamt för eleven att läraren och resursen/den andra läraren varvar med att vara hos eleven av både pedagogiska och sociala skäl. Det går att ange flera namn som ansvariga för denna typ av åtgärd i åtgärdsprogrammet (Skolverkets allmänna råd, sidan 38)

Det är också ofta viktigt att personalen steg för steg försöker att stödja eleven till att klara fler och fler moment själv - det ökar elevens självtillit och självförtroende samt därigenom måluppfyllelsen vilket kan försvåra möjligheten att ange exakt omfattning i tid. Om detta skulle vara skälen kring er son så bör det förstås tydliggöras och viss information kring omfattningen i tid bör ändå kunna dokumenteras ex.
”Åtgärd A: Resursstöd för att kunna påbörja uppgifter, behålla fokus och kunna slutföra skoluppgifter ”Omfattning: Sammanlagt ca 60 min per dag” eller ”Omfattning: Sammanlagt ca 90 min/dag under fyra veckor, därefter ca 60 min/dag” Ansvarig: Klasslärare X Y samt resurspedagog Z Å. 
”Åtgärd B: Arbeta med fåtal elever på två av lektionerna i svenska. Omfattning 80 min/vecka. 

Åtgärderna i åtgärdsprogrammet ska vara kopplade till både elevens behov av särskilt stöd samt till kunskapsmålen i läroplanen eller till de kunskapskrav som minst ska uppnås. Om skolan i den pedagogiska bedömningen har kommit fram till att er son är i behov av särskilt stöd i form av mycket tydlighet och förutsägbarhet så blir det förstås extra knepigt och kontraproduktivt med åtgärder som är otydligt utformade vad gäller både omfattning och vem som kommer genomföra åtgärden. För en annan elev kanske detta inte är lika sårbart. 

Du ber om råd hur du kan gå tillväga. Generellt sett så är det alltid bäst att ta upp saken med berörd personal utifrån elevens behov samt er önskan om stöd och god samverkan, vilket jag tror att ni redan har gjort. Skolan vill också alltid ha ett gott samarbete, men ibland blir det missuppfattningar eller låsningar i kommunikationen. I dessa fall bör ni kontakta rektorn. Rektor bör enligt Skolverkets allmänna råd (sidan 34) sträva efter att finna lösningar om det är svårt att få till stånd ett fungerande samarbete med elevens vårdnadshavare vid utarbetandet av åtgärdsprogrammet. Skulle mot förmodan inte heller detta falla väl ut så kan ni kontakta skolans huvudman. Jag sänder ljusa tankar att situationen redan har löst sig på ett klokt och bra sätt för er son och er samverkan med skolan. 

Förslag på vidare läsning för föräldrar:
Stödinsatser i skolan – Vad behöver jag som förälder veta?
Broschyren finns även översatt till albanska, arabiska, dari, engelska, somaliska och tigrinja.
Skolverkets webbsida: Rätt att få hjälp i skolan

Soliga hälsningar
Gudrun Löwendahl Björkman


Publicerat: 2020-05-11 08:07

Artikeln har visats: 1451 gånger
annonser

Föreläsare

Ämnen

tillgängliga lärmiljöer  samverkan elevhälsa  Psykisk ohälsa  
Hitta fler föreläsare här

Elevhälsan.se

Kontakta oss
Tipsa oss om material
Följ oss på Facebook


Vår huvudsponsor

Prorenata är huvudsponsor för elevhälsan.se