Elevhälsan - Har skolsköterskor anmälningsplikt till rektor vid kränkningar?



 Kom ihåg?
Ej medlem? Registrera dig!


Staffan Olsson svarar

Har skolsköterskor anmälningsplikt till rektor vid kränkningar?

Fråga:

Hej,
En jurist i vår kommun säger att vi skolsköterskor har anmälningsplikt till rektorn och måste anmäla alla kränkningar som framkommer hos skolsköterskan, oavsett om medgivande finns eller inte. Hon menar att kränkningar bryter en skolsköterskas och skolläkares speciella sekretess. Stämmer detta då vi är en egen verksamhetsgren inom skolan? Exakt vilka paragrafer i skollagen och OSL kan man stödja sig på angående detta? Juristen hänvisade till Skollagen 6 kap. 10 § och OSL 10 kap. 28§.

Tacksam för svar.

Med vänlig hälsning
Petra


Svar:

(Svaret uppdaterat 2019-11-06)

Hej Petra,

Det är ingen lätt fråga du ställer. Någon rättspraxis på området finns inte eller några uttalanden i lagstiftningens förarbeten som kan bringa klarhet i själva grundfrågan. Skolans personal ska ju anmäla kränkningar till rektor men är den plikten starkare än den tystnadsplikt som gäller mot rektor ifall ett samtycke inte finns? Innan jag nu svarar här på elevhalsan.se ställde jag själv samma frågan till Skolverkets upplysningstjänst och fick ett svar. Frågan och svaret följer här nedan och så finns därefter några avslutande ord från mig.

 Min fråga till Skolverkets Upplysningstjänst:

Enligt 6 kap. 10 § SkolL har en lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten en skyldighet att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn.

Frågan är om denna bestämmelse ska ses som sekretessbrytande för den skolsköterska eller skolläkare som i sin verksamhet kommer i kontakt med ett kränkt barn eller dennes vårdnadshavare, när inget samtycke finns för att anmäla kränkningen till rektor. Elevhälsans medicinska insats är ju att se som en egen och i förhållande till övrig skolpersonal självständig verksamhetsgren. Som huvudregel fordras alltså ett samtycke för att en skolsköterska/skolläkare ska kunna röja menliga uppgifter om en patient.

Är bestämmelsen i SkolL 6:10 sekretessbrytande för elevhälsans medicinska insats? Kan den bestämmelsen, kopplad till OSL 10:28 vara tillräcklig för att t.ex. en skolsköterska,utan samtycke, ska vara tvingad att anmäla en kränkning mot en elev/patient när eleven själv och/eller dennes vårdnadshavare motsätter sig detta? Kan man möjligen, som tillägg, tänka sig att dessa befattningshavare kan stödja sig på bestämmelsen i OSL 25:13 a; att uppgiften får lämnas om det krävs för att en elev ska få nödvändigt stöd? I förarbetena till den bestämmelsen har frågan inte lyfts om uppgiftslämnande vid kränkningar utan snarare vid diagnoser och andra medicinska tillstånd som innebär att eleven har svårt att tillgodogöra sig undervisningen för att nå kunskapskraven. Jag är tveksam till att denna sistnämnda bestämmelse ska vara tillämplig och den är inte heller tvingande.

OSL 10:28 som juristen hänvisar till innebär att aekretess  inte hindrar att en uppgift lämnas till en annan myndighet (eller självständig verksamhetsgren vid samma myndighet, min anm.), om uppgiftsskyldighet följer av lag eller förordning. Frågan är dock om det finns en uppgiftsskyldighet från sköterska till rektor i detta fall. 

Svar på frågan efterlyses alltså: Får personal i elevhälsans medicinska insats bryta sin sekretess då ett samtycke inte ges för att lämna uppgifter till rektor, när de får kännedom om att en elev eller dennes vårdnadshavare anser sig/sitt barn  ha blivit utsatt för kränkande behandling?

 Staffan Olsson, Södertälje

 

Svaret från Skolverket:

Hej Staffan!

Tack för din fråga om huruvida personal i elevhälsans i medicinska insats får bryta sin sekretess när ett samtycke inte ges för att lämna uppgifter till rektor, när de får kännedom om kränkande behandling. 

Det här är inte en helt enkel fråga då det är två lagstiftningar som står emot varandra. Vi kan bara informera om vad som regleras i skolans författningar och kan inte vägleda vad som händer om Skollagen står i konflikt med annan lagstiftning. För närmare vägledning kring detta får jag hänvisa dig till en kommunjurist. 

I Skolverkets PM "Tydligare krav på elevhälsan" på sid. 2-3 står det att skyldigheten att utreda uppgifter om trakasserier eller kränkande behandling inträder så fort någon i verksamheten  får reda på att en elev anser sig blivit utsatt. 

Vidare uttrycks att "skolläkaren och skolsköterskan har en sträng sekretess och får inte lämna uppgifter om en elev de behandlar om det inte står klart att eleven eller de närstående inte lider men av att uppgifterna lämnas ut. Om det är nödvändigt att lämna en sådan uppgift för att eleven ska kunna få det stöd hon eller han behöver får skolhälsovården ändå lämna uppgiften till resten av elevhälsan eller den särskilda elevstödjande verksamheten". 

Vi har inte gjort något ytterligare ställningstagande kring vad som kan anses "nödvändigt" och vilka fall bestämmelsen kan vara tillämplig. Det blir därför en lokal fråga att tolka och tillämpa i varje enskilt fall. Dock är det så att om resten av elevhälsan eller den särskilda elevstödjande verksamheten  får kännedom att en elev anser sig blivit utsatt har de i sin tur en skyldighet att anmäla detta till rektor. 

Sedan så regleras i 1 kap. skollagen (2010:800) att särskild hänsyn till barnets bästa alltid skall tas i skolans verksamhet. Det innebär att barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Skolinspektionen har i vissa fall konstaterat att bestämmelsen utifrån barnets bästa har företräde framför annan bestämmelse i Skollagen. Det är därför möjligt att Skolinspektionen/Barn och elevombudet skulle kunna bidra med ett klargörande i hur man kan tänka i denna fråga.   

 Min avslutande kommentar:

Något exakt svar på frågan finns inte, bedömer jag. Dock kan jag tänka mig att en skolsköterska och skolläkare alltid först måste söka det samtycke som behövs för att anmäla till rektor. Ges inte ett samtycke från en vårdnadshavare kan anmälningsplikt till socialnämnden vara aktuell, om barnet misstänks fara illa p.g.a. vårdnadshavarnas inställning att dölja de kränkningar barnet/eleven drabbas av i verksamheten.

Det torde vara mycket sällsynt att ett samtycke inte ges sköterska eller läkare att anmäla till rektor då ett barn kränks. Kanske behövs viss tid och övertalning för att få detta samtycke. Att principen om barnets bästa skulle ha företräde så att tystnadsplikten därför skulle kunna brytas ställer jag mig tveksam till. Det skulle ju skapa en "bred ladugårdsdörr" av möjlig information från sköterskan/läkaren till andra på skolan, i många olika sammanhang "för barnets bästa".

Försök alltså som skolsköterska eller skolläkare att, i de enstaka fall samtycke inte ges, motivera och noga förklara vilka vinster en anmälan till rektor kan ge för barnet. Skulle en vårdnadshavare ändå motsätta sig att en sådan anmälan görs kan en anmälan till socialnämnden vara motiverad.

Anmäler sköterskan/läkaren en kränkning till rektor utan samtycke kan frågan därefter, vid en anmälan till JO eller polis, från elev eller vårdnadshavare, få en juridisk prövning. Det vore spännande att se hur den prövningen skulle utfalla! 

Hälsningar från

Staffan 


Publicerat: 2016-11-03 20:13

Artikeln har visats: 6263 gånger
annonser

Föreläsare

Ämnen

Psykologisk motståndskraft  Psykisk hälsa  
Hitta fler föreläsare här