Elevhälsan finns sedan 2011 lagfäst i skollagen. I den ingår fyra olika slags insatser av specialfunktionärer, som är särskilt utbildade för att kunna ge elever det stödde kan behöva i form av t ex samtal eller utredningar. Insatserna är medicinska, specialpedagogiska, psykosociala och psykologiska. Elevhälsans medicinska insats (EMI) består av skolsköterska och skolläkare samt av eventuell logoped anställd i skolan. Den psykologiska består, som namnet anger, endast av skolpsykologen medan den psykosociala insatsen utförs av skolkurator. För de specialpedagogiska insatserna svarar som namnet anger specialpedagoger men även speciallärare ingår.

I skollagen 2 kap. 25-28 paragrafer regleras elevhälsan, dess omfattning samt hälsobesök och enkla sjukvårdsinsatser av EMI. Något krav finns inte på elevhälsans storlek per hundra- eller tusentals elever. Det anges i skollagen bara att det ska finnas tillgång till elevhälsa. Underförstått betyder detta att tillgången ska vara tillräcklig för att ge elever det stöd och särskilda stöd de via elevhälsan kan behöva. Brister i tillgång tar Skolinspektionen ställning till vid sin tillsyn och kan då besluta om bland annat anmärkning, föreläggande, återkallande av godkännande eller, vid ringa brister, avstå från att ingripa.

Rektorn leder och samordnar skolans pedagogiska arbete. En rektor kan leda flera skolor och förskolor men en skola eller förskola kan bara ha en rektor. Det är rektorns arbete att utveckla den pedagogiska verksamheten. Rektorn fördelar också barngrupper, klasser och personal på skolan. Det finns bestämmelser om när någon annan får fatta beslut åt rektorn och när det måste vara rektorn som fattar beslutet.

Kuratorns uppdrag är att arbeta psykosocialt med eleverna för att underlätta elevens utbildningsmål. Kuratorn hjälper till att skapa en positiv lärandemiljö samt erbjuda stöd och rådgivning. Eleven går till skolkuratorn när hon eller han inte mår bra i skolan, ibland mår man inte bra i skolan för någonting som händer utanför skolan. Kuratorn kan också kontakta socialtjänst eller psykiatri om problemen eleven har går utanför kuratorns uppdrag.

Skolpsykologen gör begåvning och utvecklingsbedömningar hos eleverna. Uppdraget för att göra en utredning ges av rektorn och ska bidra till att skapa miljöer för lärande, utveckling och hälsa. Skolpsykologen kan också handleda lärare och övrig personal på skolan så att de kan anpassa undervisningen utefter elevernas behov. Skolpsykologen bedömer vilken insats som behövs.

I 2 kap. 25§ framgår att det inom skolans elevhälsa bland annat ska finnas en speciallärare eller specialpedagog. Skillnaden mellan dessa två professioners arbetsuppgifter kan till viss del variera. Det beror delvis på vilka kurser som har varit obligatoriska i utbildningarna under årens lopp, vilka tilläggskurser som den studerande har valt inom utbildningen och/eller utanför utbildningen. Likaså kan det skilja sig mellan små skolor där en speciallärare eller specialpedagog ibland behöver fylla olika funktioner, mot en större skola där det kanske finns både speciallärare och specialpedagog.