Elevhälsans arbete

Liksom annan skolpersonal har elevhälsans funktionärer tystnadsplikt. De får alltså inte lagstöd att röja känsliga uppgifter om elever eller deras närstående utanför sin verksamhet. I verksamheten ska elevhälsans personal följa de sekretessgränser som finns mellan EMI (elevhälsans medicinska insats) och övrig elevhälsa/skolpersonal och i övrigt, när uppgifter får lämnas till andra i skolan, följa god etik. Det betyder konkret att endast informera andra som arbetar med den elev informationen gäller. 

Tystnadsplikten i skolan

De som arbetar inom elevhälsan har en starkare tystnadsplikt än övrig personal i skolan. Den tystnadsplikten innebär att tystnadsplikt gäller om det inte står klart att en uppgift kan lämnas ut utan att det är menligt för eleven eller dennes närstående. Vid den bedömningen måste man ta utgångspunkt i den enskilde elevens eller den närståendes egen uppfattning om vad som är menligt. För övrig skolpersonal gäller en svagare tystnadsplikt, om det kan antas att uppgiften är menlig för den enskilde och dennes närstående. Då ska utgångspunkten vara att bedöma menet utifrån en normal uppfattning i samhället om vad uppgiften gäller. Men det är viktigt att säga att även den svagare tystnadsplikten ger ett skydd som enligt Staffan Olssons mening är tillräckligt. Ett exempel kan vara när man i skolan anser att en elev är stökig eller bedöms ha någon diagnos som försvårar inlärning. Dessa uppgifter skyddas hos alla i skolan, oavsett tystnadspliktens styrka. Likaså skyddas uppgiften om i vilken hårkalufs läraren upptäckte hårlöss första gången. Skulle den uppgiften röjas för andra barn eller föräldrar så skulle följderna för drabbad familj kunna bli jobbiga. 
Den sekretessgräns som finns i skolans verksamhet går mellan EMI – det vill säga skolsköterska/skolläkare – och övrig personal. Den gränsen går åt båda håll. EMI bedöms av lagstiftaren som en egen och självständig verksamhetsgren i skolan. Orsaken är att lagstiftaren har bedömt att EMI i sin hälso- och sjukvårdsuppgift är känsligare till sitt innehåll än vad övrig skolverksamhet är samt bedriver en verksamhet som skiljer sig tydligt från skolans i övrigt. Huvudtanken är inte heller att EMI ska bedöma en elevs möjlighet att tillfredsställande fullgöra sin skolgång utan ska svara för sjukvårdsinsatser av enklare slag samt via hälsovårdssamtal och hälsobesök stödja elever och deras närstående. 
Sekretessgränsen mellan EMI och övrig skola blir ett skydd för de elever och närstående som kontaktar skolläkaren eller skolsköterskan. Men gränsen är inte huggen i sten. Samverkan inom elevhälsan och med övrig skolpersonal är viktig för att kunna ge elever stöd i att klara skolan och dess krav. Det kan därför tyckas vara problematiskt att sekretessen från/till EMI försvårar sådan samverkan. Men den frågan handlar till stor del om en avvägning mellan behovet av att samverka och om elevens och de närståendes behov av personlig integritet. 

Bestämmelser som genombryter tystnadsplikten

Det finns många bestämmelser som bryter igenom tystnadsplikten för skolans personal. Man har till exempel vittnesplikt i domstol, måste anmäla en misstanke om att ett barn far illa till socialnämnden och får polisanmäla de flesta brott under förutsättning att en elev är minst 12 år. Alla brott som är riktade mot skolans verksamhet får dessutom polisanmälas. Dessutom finns en så kallad generalklausul i offentlighets- och sekretesslagen 10 kap. 27 paragraf som är en möjlighet för EMI men även för övrig personal i skolan. Den bestämmelsen gör det möjligt att i uppenbara fall, då behovet av att röja en uppgift för en annan myndighet väger betydligt tyngre än att inte röja den, lämna uppgiften bl.a. till polis eller andra skolor, där eleven ska börja. Ett flertal småbrott skulle till exempel kunna polisanmälas med stöd av bestämmelsen, även om inte varje brott i sig är tillräckligt.EMI får inte utnyttja generalklausulen och även möjligheten att polisanmäla är mer begränsad än för övrig skolpersonal. Men för brott mot ett barn, en person under 18 år alltså, gäller samma regler för polisanmälan när det handlar om könsstympningsbrott eller  brott enligt brottsbalkens kapitel 3,4 och 6. Där ingår misshandels- och sexualbrott samt frihetsberövanden.