{"id":15212,"date":"2023-07-31T14:18:46","date_gmt":"2023-07-31T12:18:46","guid":{"rendered":"https:\/\/www.elevhalsan.se\/vardnadshavare2\/?post_type=aktuellt_foraldrar&p=15212"},"modified":"2024-01-11T16:27:32","modified_gmt":"2024-01-11T15:27:32","slug":"ar-hemmasittare-verkligen-ratt-begrepp","status":"publish","type":"aktuellt_foraldrar","link":"https:\/\/www.elevhalsan.se\/vardnadshavare\/aktuellt\/ar-hemmasittare-verkligen-ratt-begrepp\/","title":{"rendered":"\u00c4r hemmasittare verkligen r\u00e4tt begrepp?"},"content":{"rendered":"\n

Att skolungdomar inte g\u00e5r till skolan \u00e4r ett v\u00e4xande problem men forskare menar p\u00e5 att det blir missvisande att kalla de f\u00f6r hemmasittare. <\/strong><\/p>\n\n\n\n

Forskning.se har skrivit en artikel med Tobias Forsell som \u00e4r doktor i pedagogiskt arbete vid Ume\u00e5 universitet och forskar om problematisk skolfr\u00e5nvaro och med Malin Gren Landell som \u00e4r psykolog och forskar om skoln\u00e4rvaro. <\/strong><\/p>\n\n\n\n

Artikeln behandlar \u00e4mnen som anledningar till l\u00e5ngvarig fr\u00e5nvaro hos elever, om hemmasittare verkligen \u00e4r r\u00e4tt begrepp, vilka elever som ligger i riskzon f\u00f6r att stanna hemma och hur vuxna i elevens n\u00e4rvaro kan uppt\u00e4cka varningstecken s\u00e5 tidigt som m\u00f6jligt. Enligt Tobias b\u00f6r eleverna inte kallas hemmasittare d\u00e5 de \u00e4r elever fast p\u00e5 avst\u00e5nd. <\/p>\n\n\n\n

Problematisk fr\u00e5nvaro<\/h3>\n\n\n\n

Tobias tycker att problematisk fr\u00e5nvaro \u00e4r ett bra paraplybegrepp d\u00e5 l\u00e5ngvarig fr\u00e5nvaro inneb\u00e4r negativa konsekvenser f\u00f6r l\u00e4rande och social utveckling. L\u00e5ngvarig fr\u00e5nvaro v\u00e4cker oavsett mycket k\u00e4nslor och \u00e5sikter hos f\u00f6r\u00e4ldrar, skolpersonal och allm\u00e4nheten. Att d\u00e5 kalla de f\u00f6r hemmasittare eller skolkare fr\u00e4mjar bara f\u00f6rdomarna och \u00f6kar klyftan mellan eleven och skolan. <\/p>\n\n\n\n

Anledningarna till att fler och fler elever inte g\u00e5r till skolan under l\u00e4ngre tid \u00e4r m\u00e5nga. Enligt Tobias Forsell \u00e4r en samverkan av flera faktorer som orsakar fr\u00e5nvaron. Det kan vara skolmilj\u00f6n, klasskompisarna eller i hemmet. Oavsett anledning till varf\u00f6r eleverna \u00e4r hemma s\u00e5 \u00e4r det bevisat att desto l\u00e4ngre tid som g\u00e5r desto sv\u00e5rare \u00e4r det att f\u00e5 tillbaka eleverna till skolan. Det g\u00e4ller allts\u00e5 att hitta varningstecken tidigt s\u00e5 att man kan f\u00f6rebygga fr\u00e5nvaron. <\/p>\n\n\n\n

Att eleven inte k\u00e4nner tillh\u00f6righet i skolan \u00e4r en av de vanligaste anledningarna, till exempel mobbning. Det kan ocks\u00e5 vara problem i hemmilj\u00f6n, till exempel att ett syskon \u00e4r sjukt eller att det \u00e4r konflikter mellan f\u00f6r\u00e4ldrarna. Det finns ofta ett glapp mellan skolans f\u00f6rv\u00e4ntningar och elevens f\u00f6rm\u00e5ga. Detta resulterar i att eleven undviker de situationer d\u00e4r det finns risk f\u00f6r att misslyckas. <\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rebyggande arbete<\/h3>\n\n\n\n

De tidiga tecknen p\u00e5 att n\u00e5got \u00e4r fel uppt\u00e4cker n\u00e4stan alltid f\u00f6r\u00e4ldrarna. Eleven kanske kommer hem fr\u00e5n skolan med magbesv\u00e4r, huvudv\u00e4rk eller k\u00e4nner en stress \u00f6ver att inte klara av skolan. I m\u00e5nga fall saknas det en t\u00e4t kontakt mellan f\u00f6r\u00e4ldrar och l\u00e4rare. <\/p>\n\n\n\n

Elever med NPF- diagnoser \u00e4r \u00f6verrepresenterade hos elever som har l\u00e5ngvarig fr\u00e5nvaro. Diagnoserna ska dock inte ses som en orsak till att de stannar hemma. Det \u00e4r samspelet mellan eleven och den pedagogiska, sociala och fysiska l\u00e4rmilj\u00f6n som \u00e4r avg\u00f6rande. Skolan har inte anpassat studiemilj\u00f6n tillr\u00e4ckligt f\u00f6r deras situation. <\/p>\n\n\n\n

Marie Gren Landell visar p\u00e5 att det \u00e4r vid 10% fr\u00e5nvaro som \u00e4r n\u00e5gon form av tipping point. D\u00e5 blir det sv\u00e5rare att komma tillbaka och psykisk oh\u00e4lsa, s\u00e4mre skolresultat och droganv\u00e4ndning \u00f6kar. <\/p>\n\n\n\n

Artikeln fr\u00e5n Forskning.se<\/a><\/p>\n\n\n\n

Artikeln \u00e4r sammanfattad av Emmy Ottosson, Redakt\u00f6r Elevh\u00e4lsan<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Att skolungdomar inte g\u00e5r till skolan \u00e4r ett v\u00e4xande problem men forskare menar p\u00e5 att det blir missvisande att kalla de f\u00f6r hemmasittare.  Forskning.se har skrivit en artikel med Tobias Forsell som \u00e4r doktor i pedagogiskt arbete vid Ume\u00e5 universitet och forskar om problematisk skolfr\u00e5nvaro och med Malin Gren Landell som \u00e4r psykolog och forskar […]<\/p>\n","protected":false},"featured_media":12895,"template":"","categories":[],"tags":[47],"experts":[],"class_list":["post-15212","aktuellt_foraldrar","type-aktuellt_foraldrar","status-publish","has-post-thumbnail","hentry","tag-extra-anpassningar-sarskilt-stod-och-atgardsprogram-gudrun-lowendahl-bjorkman"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.elevhalsan.se\/vardnadshavare\/wp-json\/wp\/v2\/aktuellt_foraldrar\/15212","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.elevhalsan.se\/vardnadshavare\/wp-json\/wp\/v2\/aktuellt_foraldrar"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.elevhalsan.se\/vardnadshavare\/wp-json\/wp\/v2\/types\/aktuellt_foraldrar"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.elevhalsan.se\/vardnadshavare\/wp-json\/wp\/v2\/media\/12895"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.elevhalsan.se\/vardnadshavare\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=15212"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.elevhalsan.se\/vardnadshavare\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=15212"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.elevhalsan.se\/vardnadshavare\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=15212"},{"taxonomy":"experts","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.elevhalsan.se\/vardnadshavare\/wp-json\/wp\/v2\/experts?post=15212"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}