{"id":19075,"date":"2024-04-08T10:35:42","date_gmt":"2024-04-08T08:35:42","guid":{"rendered":"https:\/\/www.elevhalsan.se\/vardnadshavare2\/?post_type=aktuellt_foraldrar&p=19075"},"modified":"2025-05-05T11:16:59","modified_gmt":"2025-05-05T09:16:59","slug":"att-vara-anhorig-till-en-person-med-npf","status":"publish","type":"aktuellt_foraldrar","link":"https:\/\/www.elevhalsan.se\/vardnadshavare\/aktuellt\/att-vara-anhorig-till-en-person-med-npf\/","title":{"rendered":"Att vara anh\u00f6rig till en person med NPF"},"content":{"rendered":"\n

Riksf\u00f6rbundet attention fick 4600 enk\u00e4tsvar som alla visar p\u00e5 att vara anh\u00f6rig till n\u00e5gon med NPF p\u00e5verkar den egna h\u00e4lsan. Situationen f\u00f6r anh\u00f6riga \u00e4r en viktig fr\u00e5ga men med l\u00e5g prioriteringsgrad syns tydligt i svaren fr\u00e5n enk\u00e4ten. Att vara anh\u00f6rig bidrar s\u00e5klart med gl\u00e4dje\u00e4mnen men det finns m\u00e5nga utmaningar f\u00f6r de allra flesta med n\u00e4rst\u00e5ende som har NPF.\u00a0<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r 92% kvinnor som har svarat p\u00e5 enk\u00e4ten vilket g\u00e5r i linje med att kvinnor \u00e4r mer ben\u00e4gna att svara p\u00e5 enk\u00e4ter men ocks\u00e5 att kvinnor ofta tar st\u00f6rre roll i anh\u00f6rigskapet. 7-9% av unga idag har n\u00e5gon form av NPF- diagnos och vissa anh\u00f6riga har det tuffare \u00e4n andra. Till exempel om den anh\u00f6rige har egen diagnos eller psykiatrisk till\u00e4ggsproblematik. <\/p>\n\n\n\n

Enk\u00e4tresultaten visar p\u00e5 att anh\u00f6riga \u00e4r en utsatt grupp som ofta befinner sig i en tuff livssituation. B\u00e5de p\u00e5 grund av den k\u00e4nslom\u00e4ssiga och fysiska belastningen som anh\u00f6rigskapet inneb\u00e4r men ocks\u00e5 p\u00e5 grund av hur situationen p\u00e5verkar livet f\u00f6r alla i familjen. Det finns ocks\u00e5 brist p\u00e5 f\u00f6rst\u00e5elsen fr\u00e5n omgivningen, m\u00e5nga beh\u00f6ver g\u00e5 ner i arbetstid eller bli sjukskrivna p\u00e5 grund av utmattning. P\u00e5 grund av egen utmattning och oro f\u00f6r den n\u00e4rst\u00e5ende hinner de sj\u00e4lva inte heller s\u00f6ka hj\u00e4lp trots att det beh\u00f6vs. M\u00e5nga har inte heller kunskap om vilken typ av hj\u00e4lp som finns att f\u00e5. St\u00f6det som finns varierar mellan kommuner och regioner i Sverige. F\u00e5 regioner och kommuner erbjuder individuellt anpassat anh\u00f6rigst\u00f6d. <\/p>\n\n\n\n

Fr\u00e5n och med 2009 \u00e4r det visserligen genom en \u00e4ndring i Socialtj\u00e4nstlagen \u00e4r ett ska-krav att erbjuda st\u00f6d f\u00f6r anh\u00f6riga. Men kommunerna har inte resurssatt insatsen s\u00e5 att det r\u00e4cker till individuellt st\u00f6d, utan de flesta kan endast erbjuda informations- och gruppaktiviteter. <\/em><\/p>\n\n\n\n

Alla i v\u00e5rt samh\u00e4lle beh\u00f6ver bli b\u00e4ttre p\u00e5 att uppm\u00e4rksamma anh\u00f6riga och personer med NPF-diagnos f\u00f6r att anh\u00f6riga ska f\u00e5 en m\u00f6jlighet att leva ett fungerande liv. Det beh\u00f6vs erbjudas avlastning i alla dess former. St\u00f6det som erbjuds ska fungera beh\u00f6ver st\u00f6det vara individanpassat till den anh\u00f6riges situation f\u00f6r att underl\u00e4tta m\u00f6jligheten till att s\u00f6ka och ta emot hj\u00e4lp och st\u00f6d.<\/p>\n\n\n\n

Snabba fakta fr\u00e5n Riksf\u00f6rbundet Attentions anh\u00f6rigrapport<\/strong><\/p>\n\n\n\n