\u00c4tst\u00f6rningar \u00e4r ett omfattande och m\u00e5ngfacetterat begrepp som inkluderar allt fr\u00e5n kliniska diagnoser som anorexi och bulimi till mer vardagliga selektiva \u00e4tm\u00f6nster (ARFID) som kan p\u00e5verka barns h\u00e4lsa och v\u00e4lbefinnande. Anneli som \u00e4r skolsk\u00f6terska i Haninge kommun ger sin bild av problemet. <\/p>\n\n\n\n
N\u00e4r vi pratar om diagnoser i samband med \u00e4tsv\u00e5righeter, t\u00e4nker m\u00e5nga p\u00e5 \u00e4ldre barn och ungdomar som lider av anorexi eller bulimi. Men f\u00f6r yngre barn \u00e4r det vanligt med problem som kan vara kopplade till neuropsykiatriska funktionsneds\u00e4ttningar (NPF), s\u00e5som autism. Dessa barn kan ha specifika sv\u00e5righeter med konsistens, f\u00e4rg och doft p\u00e5 maten, och de kan ocks\u00e5 vara k\u00e4nsliga f\u00f6r ljud och milj\u00f6er, vilket g\u00f6r m\u00e5ltidssituationen i skolan s\u00e4rskilt utmanande. \u00c4ven om dessa sv\u00e5righeter kan ha hanterats p\u00e5 f\u00f6rskolan, kan de bli ett st\u00f6rre problem n\u00e4r barnet b\u00f6rjar i en st\u00f6rre skolmilj\u00f6.<\/p>\n\n\n\n
Det \u00e4r inte ovanligt att m\u00f6ta elever med selektiva \u00e4tm\u00f6nster. P\u00e5 en skola med ungef\u00e4r 400 elever kan det r\u00f6ra sig om \u00e5tta till tio barn med mycket specifika kostpreferenser. Ett barn kanske bara \u00e4ter kex, ett annat endast korv med br\u00f6d. Dessa preferenser kan vara s\u00e5 detaljerade att barnet endast accepterar vissa m\u00e4rken av livsmedel. Den vanligaste sv\u00e5righeten \u00e4r att barnen inte kan \u00e4ta ihopblandad mat, som grytor eller soppor. Om de inte kan se varje ingrediens tydligt separerad p\u00e5 tallriken, v\u00e4ljer de ofta att inte \u00e4ta alls.<\/p>\n\n\n\n
Selektiva \u00e4tm\u00f6nster kan p\u00e5verka barns h\u00e4lsa och hum\u00f6r negativt. Barnen har l\u00e5nga skoldagar och om de inte \u00e4ter tillr\u00e4ckligt under lunchen kan deras energi ta slut. Det resulterar ofta i tr\u00f6tthet, hum\u00f6rsv\u00e4ngningar och \u00f6kad irritation. Skolans m\u00e5l \u00e4r att st\u00f6dja dessa barn genom att erbjuda en milj\u00f6 d\u00e4r de kan k\u00e4nna sig trygga nog att \u00e4ta, men utmaningen ligger i att m\u00f6ta deras individuella behov.<\/p>\n\n\n\n
N\u00e4r barn b\u00f6rjar skolan fyller f\u00f6r\u00e4ldrarna i h\u00e4lsouppgifter som inkluderar eventuella matallergier och kostpreferenser. Vissa f\u00f6r\u00e4ldrar ber\u00e4ttar att deras barn endast \u00e4ter “vit” mat som pannkakor, ris och br\u00f6d, eller att de inte kan \u00e4ta ihopblandade r\u00e4tter. I s\u00e5dana fall kan skolan beh\u00f6va kontakta f\u00f6r\u00e4ldrarna f\u00f6r att diskutera hur barnets kostpreferenser b\u00e4st kan hanteras. F\u00f6r vissa barn kan det inneb\u00e4ra att ta med sig mat hemifr\u00e5n, trots att skolmaten i Sverige ska vara kostnadsfri.<\/p>\n\n\n\n
Om ett barns \u00e4tm\u00f6nster blir problematiskt kan skolan remittera till dietist eller andra specialister, exempelvis logopeder om det handlar om sv\u00e4ljproblem. Skoll\u00e4karen kan ocks\u00e5 vara en viktig resurs f\u00f6r att bed\u00f6ma och skicka vidare till relevant v\u00e5rd. Det \u00e4r viktigt att identifiera problematiken tidigt f\u00f6r att kunna erbjuda r\u00e4tt st\u00f6d och behandling.<\/p>\n\n\n\n
En av utmaningarna kan vara att f\u00e5 f\u00f6r\u00e4ldrar att f\u00f6rst\u00e5 att skolk\u00f6ket inte alltid kan tillgodose alla individuella mat\u00f6nskem\u00e5l, s\u00e4rskilt n\u00e4r det inte finns en medicinsk diagnos. Skolk\u00f6ken prioriterar allergier och specialkost av religi\u00f6sa sk\u00e4l, och det kan vara sv\u00e5rt att tillreda m\u00e5nga olika r\u00e4tter f\u00f6r att m\u00f6ta varje barns specifika behov. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det viktigt att f\u00f6r\u00e4ldrar tar barnets \u00e4tm\u00f6nster p\u00e5 allvar redan i tidig \u00e5lder och s\u00f6ker hj\u00e4lp genom barnav\u00e5rdscentralen eller annan v\u00e5rdinstans.<\/p>\n\n\n\n
Med r\u00e4tt st\u00f6d och tr\u00e4ning kan m\u00e5nga barn l\u00e4ra sig att bredda sitt kostintag \u00f6ver tid. Det handlar om att minska r\u00e4dslan f\u00f6r att prova nya matr\u00e4tter i en trygg och st\u00f6djande milj\u00f6. F\u00f6r vissa barn kan selektiva \u00e4tm\u00f6nster dock vara en livsl\u00e5ng utmaning, ofta kopplad till en bredare diagnos som autism. Att tidigt adressera och f\u00e5 r\u00e4tt hj\u00e4lp \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r att minska riskerna f\u00f6r att dessa barn utvecklar mer allvarliga \u00e4tst\u00f6rningar eller sociala hinder i framtiden.<\/p>\n\n\n\n
F\u00f6r\u00e4ldrar uppmanas att vara uppm\u00e4rksamma p\u00e5 sina barns matvanor och att s\u00f6ka hj\u00e4lp tidigt om de m\u00e4rker att barnen blir mer selektiva eller om mat\u00e5ngest uppst\u00e5r. Genom ett samarbete mellan f\u00f6r\u00e4ldrar, skola och v\u00e5rden kan vi hj\u00e4lpa barn att utveckla sunda matvanor och undvika de l\u00e5ngsiktiga negativa effekterna av \u00e4tproblem. Att f\u00f6rst\u00e5 och anpassa oss till barns olika behov \u00e4r en viktig del av att st\u00f6dja deras \u00f6vergripande v\u00e4lbefinnande och skolframg\u00e5ng.<\/p>\n\n\n\n
Artikel utifr\u00e5n intervju med Anneli, skriven av Emmy Ottosson, Redakt\u00f6r Elevh\u00e4lsan V\u00e5rdnadshavare<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" \u00c4tst\u00f6rningar \u00e4r ett omfattande och m\u00e5ngfacetterat begrepp som inkluderar allt fr\u00e5n kliniska diagnoser som anorexi och bulimi till mer vardagliga selektiva \u00e4tm\u00f6nster (ARFID) som kan p\u00e5verka barns h\u00e4lsa och v\u00e4lbefinnande. Anneli som \u00e4r skolsk\u00f6terska i Haninge kommun ger sin bild av problemet. Diagnoser kopplade till \u00e4tsv\u00e5righeter N\u00e4r vi pratar om diagnoser i samband med \u00e4tsv\u00e5righeter, […]<\/p>\n","protected":false},"featured_media":19603,"template":"","categories":[1],"tags":[194],"experts":[],"class_list":["post-19602","aktuellt_foraldrar","type-aktuellt_foraldrar","status-publish","has-post-thumbnail","hentry","category-aktuellt","tag-atstorningar"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.elevhalsan.se\/vardnadshavare\/wp-json\/wp\/v2\/aktuellt_foraldrar\/19602","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.elevhalsan.se\/vardnadshavare\/wp-json\/wp\/v2\/aktuellt_foraldrar"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.elevhalsan.se\/vardnadshavare\/wp-json\/wp\/v2\/types\/aktuellt_foraldrar"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.elevhalsan.se\/vardnadshavare\/wp-json\/wp\/v2\/media\/19603"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.elevhalsan.se\/vardnadshavare\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=19602"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.elevhalsan.se\/vardnadshavare\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=19602"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.elevhalsan.se\/vardnadshavare\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=19602"},{"taxonomy":"experts","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.elevhalsan.se\/vardnadshavare\/wp-json\/wp\/v2\/experts?post=19602"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}